Tyst om kungahusets relation till nazisterna

KOLUMNISTER

Att sila mygg och svälja elefanter:

Börjar det inte bli snudd på en svensk folksport att rota i drottning Silvias familjs naziförflutna snarare än att vädra ut stanken från de egna salongerna?

I Elisabeth Ohlson Wallins omdebatterade konstverk, före­ställande kungen och hans vänner på pizzabuffé, är det åter dags. Längst ned i högra hörnet: drottning Silvia som står på knä och försöker skrubba bort ett hakkors från parketten.

Bakgrunden i korthet: Silvias pappa Walter var medlem i det tyska nazistpartiet, vilket vid tidpunkten inte var direkt ovanligt i Tyskland. Under våren 1939 ska han dessutom ha övertagit en metallvarufabrik i Berlin efter en möjligtvis suspekt bytesaffär med en troligtvis ganska desperat judisk affärsman.

Fyra år efter denna händelse föds en dotter, och ytterligare 33 år senare vigs denna dotter till Sveriges drottning.

Och nu, 73 år efter faderns affärer, ska dottern fortfarande stå till svars för vad som hände fyra år innan hon själv ens var född: det är Silvias uppgift att skrubba bort hakkorset.

Så silas myggen medan elefanten sväljs hel.

För är det inte egendomligt tyst om svenska kungahusets egen relation till nazisterna?

I ett brev daterat 21 oktober 1941 skrev exempelvis den svenske kung Gustav V ett gratulationsbrev till Adolf Hitler med tanke på dennes framgångar vid östfronten.

Bakom ryggen på regeringen försäkrade han Hitler om att ”största delen av mitt folk” stod bakom tyskarna och att kungen själv skulle ”försöka göra allt för att uppnå ett gott förhållande” mellan länderna.

Brevet avslutades: ”Med min hjärt­liga hälsning förblir jag, käre Rikskansler, Er tillgivne Gustav”.

Det kan också nämnas att kungens morfar, Karl Edvard, betraktades som en av Hitlers trognaste män. Från 1936 representerade kungens morfar nationalsocialisterna i tyska riks­dagen och påstås samtidigt ha varit djupt involverad i nazisternas program för medicinska experiment på – och likvidering av – mentalt störda och fysiskt handikappade. Efter kriget häktades han för brott mot mänskligheten. Bland de som engagerade sig för att få honom frisläppt fanns dottern Sibylla, vår kungs mamma.

Men eftersom Sverige ända sedan Förintelsen varit världsledande på förnekelse är det kanske inte så konstigt att både medier och allmänhet hellre ser att Silvia håller i skurborsten – då ligger skulden kvar på säkert avstånd från Sveriges gränser.

Men hakkorset i den svenska finparketten försvinner inte bara för att man låtsas som ingenting.

Det sitter djupare ristat än så.

Fråga

Henemark: jag visste inget Konstnären Elisabeth Ohlson Wallin ligger bakom montaget på kungen och hans vänner som äter pizza från Camilla Henemarks nakna kropp. Henemark själv har gett tillstånd till att använda bilden på henne – men säger nu i efterhand att hon inte visste hur den skulle användas.

Kungafamiljen uppges nu vara mycket kränkt över ovan nämnda konstverk. Dels äter familjen mycket sällan pizza, och när det väl sker serveras måltiden på tallrikar och inte på före detta sångerskor i Army of Lovers. Men den stora frågan är väl egentligen varför kungafamiljen inte ska kunna stå ut med samma brutala satir som länge varit vardagsmat för exempelvis politiker?

Svar

Enligt hängivna rojalister borde kungen skonas eftersom han aldrig valt att bli kung – till skillnad från politiker eller kändisar som oftast valt både ämbete och rampljus. Men i det resonemanget vilar förstås också problemet med statsskicket. Ett förslag i all enkelhet: Frigör den ofrivillige monarken från plikterna och skrota monarkin.