Risken är att attentaten leder till blodig hämnd

NYHETER

Gordon Brown tycker inte att tre mördade poliser och soldater på Nordirland är något hot mot freden.

Tonen är densamma från nordirländska ledare.

Men varför är då alla så nervösa?

Aftonbladets Wolfgang Hansson.

Tre dödsskjutningar på lika många dagar har plötsligt satt konflikten på Nordirland på kartan igen.

Just som alla trodde att "the troubles" var över för gott.

Morden har väckt obehagliga och smärtsamma minnena av inbördeskriget då katoliker och protestanter dagligen mördade varandra. Då terrorn härjade mitt i Europa.

Samtidigt som politiker med Storbritanniens premiärminister Gordon Brown i spetsen försäkrar att några små extremistgrupper inte kan hota freden på Nordirland så är alla livrädda för att det är precis vad som håller på att hända.

De republikanska (katolska) grupperna som tagit på sig dåden - Real IRA och Continuity IRA - anses inte ha mer än något hundratal medlemmar vardera.

Men de är hängivna och fanatiska anhängare av tanken på en återförening av Irland. Och ett Nordirland fritt från brittisk militär.

Stommen är veteraner från IRA som inte klarat av övergången från ett liv som terrorister/aktivister till vanliga medborgare. De har lyckats locka till sig en del vilsna ungdomar som sköter fotarbetet.

Med sina attentat försöker de provocera fram en återgång till forna tiders blodbad.

Man ska inte överdriva deras chanser att lyckas. Den absoluta majoriteten av alla katoliker och protestanter har ingen som helst längtan tillbaka till inbördeskriget dagar. De njuter av lugnet och sin ökande levnadsstandard.

Risken är att attentaten får fanatiska protestanter att hämnas med motattacker. Då kan våldsspiralen dras i gång igen.

Nordirland är fortfarande ett väldigt delat samhälle. Protestanter bor för sig och katoliker för sig. Giftemål över religionsgränserna är ovanliga.

Jag fruktar att freden fortfarande är mer bräcklig än vad många tror även om det är över tio år sedan fredsavtalet skrevs på.

Det uppblossande våldet verkar komma från ingenstans. Men så är det inte. De katolska paramilitära grupperna har varit rätt aktiva sedan hösten 2007 trots att flera av deras ledare avtjänar långa fängelsestraff.

De har utfört ett dussintal bombattacker och skjutningar. Attentat som inte fått mycket uppmärksamhet då dödsoffren fram till för några dagar sedan varit resultatet av interna uppgörelser.

Independent Monitoring Commission håller ögonen på halvdussinet paramilitära fraktioner. I november slog de fast att Real IRA utgjorde "ett verkligt och fortsatt hot och troligen kommer att fortsätta göra det".

Inte mycket talar för att freden är säkrad.

ARTIKELN HANDLAR OM