Risken ökar för utdragen konflikt

Efter tre veckors bombkrig sitter Gaddafi kvar i orubbat bo

Foto: AFP
En av de libyska rebellerna.
NYHETER

Några vill bomba mer, några mindre.

Tre veckor efter att omvärlden ingrep i Libyen sitter Gaddafi fortfarande kvar i orubbat bo.

Vid sitt toppmöte i Berlin kunde Nato-alliansen inte ge några besked om hur kriget ska få ett slut.

Från huvudstaden Tripoli rapporterar utländska journalister att de den sista veckan inte märkt något av striderna. Livet pågår som vanligt runt omkring dem. Inga bomber hörs. Regimens företrädare verkar alltmer fyllda av självförtroende.

Undra på det. Efter tre veckor av intensiva bombningar från Frankrike, USA och Storbritannien är läget på marken ungefär detsamma som när bombningarna började.

Nato säger att man förstört en tredjedel av Gaddafiregimens tunga vapen. Vilket inte hindrat diktatorn att fortsätta sina attacker mot staden Misrata och längs kusten.

Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen medger att Gaddafi nu gömmer sina tunga vapen i städerna vilket gör det svårare att slå ut dem.

Inget hot mot Gaddafi

Rebellerna håller fortfarande Benghazi och några städer väster därom. Fronten har stabiliserats något men flyter fortfarande. Vad oppositionen inte lyckats med är att ta sig längre västerut och på minsta sätt hota Gaddafis styre. Istället är landet i praktiken delat i två.

När omvärlden ingrep med flygförbudszonen hoppades man att en av två saker skulle inträffa.

* Gaddafis armé och förtrogna skulle inse att spelat var förlorat och överge sin ledare.

* Oppositionen skulle få den knuff de behövde för att på egen hand störta Gaddafi.

Ingen av förhoppningarna har slagit in och det verkar inte längre särskilt troligt att de kommer att göra det i inom överskådlig tid.

Nato har därför hamnat i ett dilemma. Hur länge är det meningsfullt att upprätthålla flygförbudszonen?

– Så länge som krävs, är Rasmussens besked.

Det måste han säga. Alla inser att det finns en bortre gräns.

Attackflyg saknas

Hur ska Nato gå vidare? Hur ska man bli av med Gaddafi?

Rasmussen kan upprepa hur många gånger som helst att Gaddafi måste gå men det räcker inte för att ändra förhållandena på marken.

Några länder tycker att Nato:s bombningar redan uppnått målet med att skydda civilbefolkningen så långt det går att göra det från luften.

Frankrike och Storbritannien tycker att de ska bombas mer för att hjälpa rebellerna men klarar inte att göra det själva. USA deltar fortfarande men har meddelat att man tänker trappa ner sin insats. Få andra har anmält sig för att fylla den luckan. Vilket kan öka pressen på Sverige att låta även Jas Gripen attackera mål på marken.

– Jag räknar med att flera länder antar utmaningen.

Mitt i allt detta har Afrikanska Unionen lagt fram en plan för eld upphör som Gaddafi på pappret accepterat.

Marktrupper

Men västvärlden har svårt att svälja ett slutmål som inte innebär att Gaddafi går i exil eller på annat sätt försvinner från makten.

Samtidigt är man varken beredd eller har mandat från FN att sätta in marktrupper. Förmodligen det enda sättet att på kort sikt tvinga bort Gaddafi från makten.

Till och med Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen säger att "det inte finns någon militär lösning på konflikten".

Resultatet verkar istället bli ett långvarigt, lågskaligt inbördeskrig där Gaddafi fortsätter terrorisera civilbefolkningen i den del av landet han kontrollerar. En nation som har alla förutsättningar att förvandlas till en ny skurkstat och bas för terrorister. I stil med Somalia och Afghanistan.

Ingen har i dag något recept för hur en sådan utveckling ska förhindras.

Det som för några veckor sedan presenterades som en relativt enkel och snabb operation ser i dag ut som ett ställningskrig utan tydligt slutmål.