Hur nära är krig med Iran?

Upptrappning riskerar eskalera utom kontroll

1 av 3 | Foto: ap
Irans andlige ledare ayatolla Ali Khamenei dekorerar en militär ur Irans armé.
NYHETER

Hur nära är ett krig mot Iran?

Spänningen mellan Iran och USA/EU har inte varit så stor sedan den islamska revolutionen 1979.

Irans dödsdom mot en amerikan och en ny anrikningsanläggning är de senaste upptrappningarna mot ett hotande bombkrig.

28-årige Amir Mirzaei Hekmati, född och uppväxt i USA, fick inte träffa någon advokat. Rättegången var summarisk. Att Iran dömt amerikanska medborgare till långa fängelsestraff har hänt tidigare men det är första gången en amerikansk medborgare är 20 dagar och ett överklagande från att avrättas.

Domen är uppenbart politisk med syfte att fungera som förhandlingsbricka i det spel med allt högre insatser som förs mellan Iran och främst USA.

Iran vill ha något att byta med för att försöka tvinga västvärlden att ställa in sanktioner och skrinlägga planer på ett luftkrig.

Prästerskapet i Teheran blir alltmer uppträngt mot väggen av en värld som tröttnat på deras lögner och bortförklaringar när det gäller Irans försök att skaffa kärnvapen. Resultatet är en situation som riskerar att eskalera utom kontroll.

Oljepriset fördubblas

Iran hotade för några dagar sedan att skjuta ner varje amerikanskt hangarfartyg som seglar in i Hormuzsundet, det smala sund genom vilket 20 procent av världens olja passerar. Det kan låta som ett tomt hot men Irans elittrupper i Revolutionsgardet har köpt in mängder av små, snabba militärbåtar som kan lastas med sprängmedel och göra ett stort hål i ett hangarfartyg.

Det räcker med en allvarlig väpnad incident i Hormuzsundet för att oljepriset snabbt ska fördubblas. Något som skulle slå både mot varje bilists plånbok och mot västvärldens samlade ekonomi.

Iran agerar med trots och nya hot. I mångt och mycket på samma sätt som Nordkorea.

I söndags hävdade Iran att man dragit igång anrikningen av uran på en ny anläggning nära den heliga staden Qom. I direkt konfrontation med kraven från FN:s säkerhetsråd att upphöra med all anrikning.

Sanktionsvapnet trubbigt

Anläggningen som går under namnet Fodor är placerad djupt i underjorden. Vapeninspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA har besökt den och bekräftar att anrikning inletts.

Iran vill med sitt öppna trots visa att man inte accepterar att omvärlden lägger sig i vad de iranierna själva påstår är ett helt fredligt kärnenergiprogram där uran anrikas till en nivå för att kunna användas i en forskningsanläggning för kärnkraft men inte för kärnvapen.

Priset Teheran får betala är högt. De nya tuffa sanktioner som USA redan infört innebär att länder som köper olja av Iran kan straffas. Olja är Irans främsta exportvara och står för 80 procent av den utländska valuta man får in.

Sanktioner kan vara effektiva som hot men när de väl införs är de sällan så vattentäta att de tvingar motparten att ge upp.

När sanktionsvapnet är uttömt återstår bara militära åtgärder för att få Iran att lyda.

Lovar bomba

Ingen vill se en militär attack mot Iran. När Barack Obama tillträdde lovade han att konflikten skulle lösas med icke-militära medel. I början följde han diplomatispåret men nu hårdnar tongångarna från Vita huset.

Majoriteten av de republikaner som slåss om att bli partiets presidentkandidat i valet i november ser bombattacker som en möjlighet. Rick Santorum lovade för en dryg vecka sedan att han skulle beordra bombningar av kärnanläggningarna om han blev vald.

Konflikten med Iran har pågått i åratal men ju närmare Iran kommer ett atomvapen desto skarpare blir den.

När alla andra möjligheter är uttömda står världen inför dilemmat; leva med ett kärnvapenbestyckat Iran alternativt ett som har kapaciteten att bygga dem eller att med våld stoppa planerna.

Mord på forskare

Över hela konflikten vilar den ständiga möjligheten att Israel – som själva har kärnvapen – bestämmer sig för att på egen hand attackera Irans kärnanläggningar. Risken är att Iran svarar med samma mynt. Då har vi ett nytt storkrig i Mellanöstern.

På en nivå har kriget redan inletts. Sedan början av 2010 har ett antal iranska kärnforskare mördats. Även om inget går att bevisa ser många bedömare den israeliska säkerhetstjänsten Mossads fingrar bakom morden.

ARTIKELN HANDLAR OM