Törs Bildt säga ifrån mot presidenten?

Turkiet sämst i klassen - värre än Kina och Iran

Foto: AP
Turkiets president Abdullah Gül.
NYHETER

Inget annat land håller fler journalister fängslade. Turkiets facit när det gäller mänskliga rättigheter är på väg rakt ner i källaren.

Vilket inte hindrar att president Abdullah Gül i dag välkomnas med öppna armar av Kungen och utrikesminister Carl Bildt.

Statsbesöket kommer i ett läge då allt fler organisationer slår larm om en kraftig försämring när det gäller yttrandefrihet, medborgerliga friheter och rättssäkerhet i Turkiet.

Frågor som Bildt och Sverige verkar blunda för. Sällan hörs någon kritik.

Bildt uppfattas som en stor Turkietvän. Han tillhör de europeiska toppolitiker som arbetar hårdast för att Turkiet i framtiden ska kunna bli medlem av EU.

Men frågan är hur högt ett EU-medlemskap egentligen står på den turkiska regeringens dagordning.

Under en rad av år försökte Turkiet göra något åt sitt usla rykte när det mänskliga rättigheter. Just för att tillmötesgå EU.

– Åren 2000 till 2005 skedde vissa positiva förändringar, säger Metin Bakkalci, generalsekreterare för Turkiets stiftelse för mänskliga rättigheter. Sedan dess har det bara blivit värre och värre. En rad nya lagar har försämrat situationen.

Värre än Kina

Fler och fler journalister, akademiker och debattörer grips och fängslas. Turkiet är faktiskt sämst i klassen. Inget land, inte ens Kina eller Iran, fängslar fler journalister.

Kritiken är hård från organisationer som Reportrar utan gränser, Internationella Pen-klubben och Amnesty.

Metin Bakkalci rablar några siffror.

2005 drog 16 000 personer inför rätta i mål som har med medborgerliga fri- och rättigheter att göra. Fem år senare var det hela 63 000. Antalet dömda steg under samma tid från 2 700 till nästan 11 000.

Just nu sitter 72 journalister bakom lås och bom. Många har suttit länge utan att bli åtalade. Utan rättegång och dom.

Ur spel

Studenter, akademiker och andra opinionsbildare fängslas också. Många av dem är kurder. Mellan Turkiet och mer militanta kurder pågår sedan många år vad som kan liknas vid ett lågintensivt inbördeskrig. Just nu sitter 115 fackföreningsmän och 9 000 politiska aktivister bakom lås och bom.

Regimen sätter yttrandefriheten ur spel även på andra sätt. Bara häromdagen påstås den turkiska dagstidningen Milliyet har sparkat två av sina mest kända journalister sedan premiärminister Erdogan ringt tidningens ägare och begärt att åtgärder skulle vidtas mot journalisterna.

– Senaste åren finns det många exempel på hur turkiska journalister fått sparken efter politiska påtryckningar, säger Bakkalci. Regeringen har helt enkelt inga ärliga intentioner att upprätthålla yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Misstankar

Ingen kan anklaga Turkiet för att vara en diktatur. Turkiet styrs sedan 2002 av AKP, ett som det brukar heta milt islamistiskt parti. Regimen är vald med ett klart och tydligt stöd av en majoritet av befolkningen. Men med sina metoder stärker partiet misstankarna som vissa framför att man egentligen har en dold agenda.

Skiftet i attityd sammanföll med att Turkiet 2004 fick klartecken att inleda medlemsförhandlingar med EU. När det målet nåtts verkar de turkiska ledarna ha bestämt sig för att det var viktigare att försäkra sig om den framtida makten än blidka EU.

I dag har Bildt ett utmärkt tillfälle att framföra allvarlig kritik mot regimens brott. Tar han den chansen?