Ett brott mot EU:s grundtanke

Foto: AFP
NYHETER

Även inom EU är det en het fråga och resultatet i den schweiziska folkomröstningen kommer bara att göra den ännu hetare.

Ifrågasättandet av människors rätt att röra sig fritt mellan EU-länderna kommer att bli en av de stora frågorna i EU-valet i maj. Just nu driver en våg av främlingsfientliga och populistiska stämningar över Europa i kölvattnet av den ekonomiska krisen och det faktum att 27 miljoner människor i Europa saknar arbete.

I opinionsmätningar leder främlingsfientliga och EU-kritiska partier i en rad länder. Det kan mycket väl bli så att de blir största partigrupp t i EU-parlamentet efter valet.

Inte nog med det. Rätten att söka arbete i ett annat EU-land ifrågasätts till och med av regeringar inom EU. Tydligaste exemplet är Storbritannien och premiärminister David Cameron.

Senaste halvåret har han aggressivt flaggat för att England tänker införa restriktioner för medborgare från Bulgarien och Rumänien. Därtill pressad av en inhemsk opinion som inte vill ha fler invandrare när arbetslösheten redan ligger på över åtta procent. Rumäner och bulgarer ska inte kunna utnyttja de sociala trygghetssystemen på samma sätt som britter.

Klart brott

Sedan årsskiftet har rumäner och bulgarer rätt att söka arbete i Storbritannien. De båda länderna blev EU-medlemmar redan 2007 men Storbritannien tillhör de länder som haft övergångsregler som begränsat den fria rörligheten fram till nu.

Att införa ytterligare restriktioner är ett klart brott mot en av EU:s hörnstenar, rätten för varor, människor, tjänster och kapital att röra sig fritt mellan EU-länderna.

Ändå ber Cameron minst av allt om ursäkt. Istället hotar han med att Storbritannien kan lämna EU om man inte får ha sina egna regler. Premiärministern har utlovat en folkomröstning om Storbritannien ska vara kvar i EU eller inte före 2017. Också labour verkar nu luta åt restriktioner.

Även om majoriteten av EU-länderna fördömer Camerons försök att urholka rörligheten så finns stämningarna i de flesta länder. Många, inklusive Sverige, upprörs över de rumänska tiggare som numera blivit ett normalt inslag i stadsbilden. Det uppfattas som att Rumänien och även Bulgarien exporterar sina sociala problem till övriga EU-länder.

Betala

Storbritannien är inte ensamt om att inte vilja betala socialbidrag och andra kostnader för EU-medborgare som inte lyckas få jobb eller inte ens söker jobb. Svenska politiker har fört fram kravet att rumänska staten ska betala kostnaderna för rumänska medborgare i Sverige.

Tyskland och Holland har uttryckt farhågor för "social turism". Frankrike har de senaste åren i omgångar utvisat romer från Rumänien och Bulgarien.

Med resultatet i Schweiz folkomröstning har anden definitivt sluppit ur flaskan. Bli inte förvånad om fler EU-länder på olika sätt vill begränsa rörligheten.

Det handlar inte om kvalificerade jobb där det är en begränsad, högutbildad skara som rör sig mellan Europas länder. Kontroversen gäller låginkomstjobben som de finns allt färre av och där konkurrensen blir allt hårdare och de fall när invandrarna utnyttjar de mer välbärgade ländernas bidragssystem.

I Schweiz finns få av de traditionella förutsättningarna för främlingsfientlighet. Landets ekonomi går bra och arbetslösheten är låg. EU är dessutom Schweiz viktigaste handelspartner och landets åtnjuter en rad EU-fördelar trots att man inte är medlem. Trots risken att Schweiz nu går miste om en del av dessa fördelar drev en knapp majoritet igenom att begränsa invandringen.

ARTIKELN HANDLAR OM