Extremhögern rusar fram genom Europa

1 av 3 | Foto: AP
Nationella Frontens partiledare Marine Le Pen på första maj i Paris.
NYHETER

Extremhögern rusar fram på bred front inför EU-valet.

Europa står inför en politisk jordbävning.

Men när marken slutat skaka är det tveksamt om ytterlighetspartierna får så mycket att säga till om.

I länder som Storbritannien, Frankrike och Danmark toppar högerextrema eller högerpopulistiska partier opinionsmätningarna inför EU-valet nästa vecka.

Omsätts mätningarna till faktiska valresultat innebär det en kraftig ökning av antalet parlamentsledamöter på den yttersta högerkanten i Europaparlamentet.

Franska Nationella Fronten har i dag tre ledamöter i EU:s högsta folkvalda beslutande organ. Efter valet beräknas de få mellan 15 och 20 ledamöter.

Brittiska Ukip har i dag nio ledamöter men får hela 20 om partiet infriar de dryga 30 procent som opinionsmätningarna förutspår.

Dansk folkeparti kommer mer än att fördubbla sina ledamöter till tre mot i dag en enda.

Få undantag

Även om ökningarna inte är lika kraftfulla överallt ser de högerextrema överlag ut att göra ett superval i många länder.

Italien är ett av få undantag. Lega Nord har i dag nio platser i Europaparlamentet men beräknas minska till fyra. Främsta skälet till det är att landet fått ett nytt populistiskt och EU-fientligt parti i Beppe Grillos Femstjärnan som med sina 25 procent ligger två i opinionsmätningarna.

Många högerextrema partier ”slog igenom” redan i valet 2009. Redan då talades det om ett historiskt trendskifte. Den här gången har många av dem trängt djupt in i respektive länders väljarbas. Vi talar om att var femte och i vissa fall var tredje väljare lägger sin röst på ett högerextremt eller högerpopulistiskt parti. Siffror som i en normal samhällssituation borde få alla larmklockor att ringa.

Med tanke på utvecklingen finns det trots allt rimliga förklaringar som inte innebär att stora befolkningsgrupper blivit högerextremister.

Den ekonomiska krisen som drabbade världen 2008 förvandlades till en Europakris när Grekland inte längre kunde betala sina räkningar och hela euro-projektet kom i gungning. Sedan dess har miljontals européer blivit arbetslösa. Totalt går över 26 miljoner människor på kontinenten utan arbete. Ingen ljusning finns i sikte. Den ekonomiska tillväxten lyser fortfarande med sin frånvaro.

Ökad främlingsfientlighet

Detta scenario utspelar sig samtidigt med att en kraftig ström av migranter från Mellanöstern och Afrika försöker ta sig till Europa i hopp om ett bättre liv.

När konkurrensen om jobben hårdnar så ökar också främlingsfientligheten.

De etablerade politikerna har inte hittat något recept för att lösa den här ekvationen. Vilket skapat en grogrund för extremister och populister som försöker övertyga människor om att det finns enkla lösningar på problemen. Lösningar som innebär ökad protektionism, stopp för invandring och ett utträde ur EU.

Extremisterna och populisternas popularitet bygger på att de ännu inte fått en chans att omsätta sina idéer i praktisk handling. Det finns inga exempel från verkligheten på att krisländer lyckats lösa sina problem med sådana åtgärder. Tvärtom.

Begränsad makt

I EU-parlamentet kommer de högerextrema inte ens att få chansen. För trots de kraftiga valframgångar som väntas är de fortfarande i minoritet i den parlamentariska församlingen. Av Europaparlamentets totalt 751 platser kommer de EU-fientliga inte ens att få hundra. I praktiken kommer deras inflytande att bli mycket begränsat.

Till det ska läggas att många av de högerextrema partierna käbblar inbördes. Ukip vill absolut inte bilda partigrupp med Nationella Fronten. NF:s ledare Marine Le Pen säger att hon inte kan tänka sig något organiserat samarbete med vare sig ungerska Jobbik eller grekiska Gyllene gryning. Dansk folkeparti vill inte ha med Sverigedemokraterna att göra. Sådär håller det på.

Kan öka i nationella val

Sanningen är att extremhögern inte kommer att kunna bilda en gemensam partigrupp, en förutsättning för att få verkligt inflytande i parlamentet. Vid sidan av sitt motstånd mot EU och invandring är de alldeles för olika och oense om politiken i övrigt. Dessutom är det många starka partiledaregon som stångas mot varandra.

I dag har den enda EU-fientliga partigruppen 26 ledamöter i parlamentet. Om vi utgår ifrån att samma partier ingår även efter valet når de inte mer än 35 platser. Fortfarande alldeles för lite för att på allvar kunna spela en vågmästarroll.

EU-valet kan ses som ett protestval. Det är lättare att straffa de etablerade partierna utan att följderna blir alltför stora. Men den här gången finns det tecken på att extrempartierna även kommer att få ett kraftigt utökat stöd i många nationella val framöver.

Det är då det på allvar finns skäl att känna oro för utvecklingen.

Högerextrema och högerpopulistiska partier som ligger bäst till inför EU-valet:

Danmark

Parti: Dansk Folkeparti

Opinionsmätningar: 26 procent

Partiledare: Kristian Thulesen Dahl

Kommentar: Före pariledaren Pia Kjaersgaard var älskad men också hatad. Nye Thulesen Dahl har en mer neutral framtoning vilket gett partiet en kraftig opinionseffekt. Inför EU-valet är de största parti i opinionsmätningarna.

Holland

Parti: Frihetspartiet, PVV

Opinionsmätningar: 18 procent

Partiledare: Geert Wilders

Kommentar: En av extremhögerns och antislamisternas största profiler med en ambition att bli ledarfigur även på det europeiska planet. Chockade omvärlden redan i valet 2009 då hans parti fick 17 procent av rösterna.

Finland

Parti: Sannfinnländarna

Opinionsmätningar: 18 procent

Partiledare: Tomi Soini

Kommentar: Ett populistiskt och EU-fientligt parti som verkar ha kommit för att stanna. Slåss med flera etablerade motståndare om att bli största parti.

Frankrike

Parti: Nationella Fronten

Opinionsmätningar: 23 procent

Partiledare: Marine Le Pen

Kommentar: Istället för att tyna bort när grundaren Jean Marie Le Pen lämnade över så har hans dotter gjort partiet mer rumsrent i Frankrike. Störst i opinionsmätningarna.

Storbritannien

Parti: Ukip (UK Indeprendence party)

Opinionsmätningar: 34 procent

Partiledare: Nigel Farage

Kommentar: Ser ut att bli överlägset största parti trots att man har en konkurrent som står ännu längre ut till höger i British National Party.

Ungern

Parti: Jobbik

Opinionsmätningar: 14 procent

Partiledare: Gábor Vona

Kommentar: Trots att nationalistpartiet Fidez tar många av högerväljarna lyckas högerextrema Jobbik ändå bli nästa största parti i mätningarna

Österrike

Parti: FPÖ

Opinionsmätningar: 21 procent

Partiledare: Heinz-Christian Strache

Kommentar: Är nästan lika stora som socialdemokraterna och de konservativa. Har ökat sedan tiden då Jörg Haider var partiledare.

Litauen

Parti: För ordning och rättvisa

Opinionsmätningar: 20 procent

Partiledare: Rolandas Paksas

Kommentar: Ett högerpopulistiskt och EU-fientligt parti som är medlemmar av samma partigrupp i EU-parlamentet som bland andra Dansk Folkepari, Sannfinländarna och Ukip.

Grekland

Parti: Gyllene Gryning

Opinionsmätningar: 10 procent

Partiledare: Nikolaos Michaloliakos

Kommentar: Trots att partiledare och ett antal parlamentsledamöter sitter häktade misstänkta för mord och för att tillhöra en kriminell organisation fortsätter partiet att locka väljare och ligger trea.

ARTIKELN HANDLAR OM