När börjar Obama bomba Syrien?

NYHETER

I ljuset av den framgångsrika amerikanska taktiken på slagfältet i norra Irak och mordet på James Foley inställer sig en naturlig fråga.

När kommer Obama att börja bomba i Syrien?

Avslöjandet att amerikanska specialtrupper redan befunnit sig på marken och stridit mot IS kommer inte som någon stor överraskning. USA har en lång historia av den här typen av operationer. Obama beordrade den kanske mest lyckosamma och uppmärksammade specialoperationen i modern tid när Usama bin Ladin dödades.

Försöket att frita amerikanska journalister som tillfångatagits i Syrien misslyckades men visar att president Obama är beredd att ge sig in i inbördeskriget så länge som det handlar om begränsade aktioner.

I norra Irak har amerikanska bombplan de senaste veckorna genomfört mer än hundra attacker mot Islamiska staten. Det har stoppat upp deras framfart och gett kurdiska och irakiska styrkor så mycket råg i ryggen att de börjat återta vissa områden.

Nytt hot

Mordet på journalisten James Foley kommer inte att få Obama att skicka trupper till Syrien. Men om inget annat så har den bestialiska handlingen bidragit till insikten att Islamiska staten är ett nytt stort hot mot USA och västvärlden. I dagsläget betydligt större än resterna av al-Qaida i Afghanistan, Jemen och Nordafrika.

Videon där Folys baneman talar med tydlig brittisk accent understryker det faktum att IS har ett stort antal radikala muslimer i sina led som växt upp i västvärlden och som har europeiska och amerikanska pass. Personer som när som helst kan återvända till Europa och USA för att utföra terrorhandlingar.

Ända sedan terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 med så har USA bedrivit vad George W Bush kallade ett krig mot terrorismen. Med dödandet av Usama bin Ladin kändes det som Obama satte någon slags punkt för det. USA hade vunnit.

Under radarn

Inget kunde ha varit mer fel.

Al-Qaidas moderorganisation var då redan så skadeskjuten att den bara fungerade som inspirationskälla för andra grupper. Mer effektiva grenar hade redan växt upp i Jemen och Nordafrika. Men islamiska staten, före detta al-Qaida i Irak försvann från omvärldens radar när de började strida i Syrien.

Till en början såg vi terrordåd med oklar avsändare, en mängd islamistiska grupper som stred mot den syriska regimen men också mot rebellerna som vill störta Assad. Ett kaos som västvärlden inte ville ta i med tång. Genom sina veton i FN:s säkerhetsråd gav Ryssland Europa och USA ett hållbart skäl att slippa ingripa i en from förhoppning om att undgå några allvarliga följder av kriget.

Ur detta kaos klev Islamiska staten plötsligt fram som en stark militär kraft med ett politiskt mål som påminde om talibanernas i Afghanistan. En islamistisk terrorstat tvärsöver Irak, Syrien och Libanon med en stor mängd västerländska medborgare i sina led framstår som ett långt större hot mot väst än bin Ladins al-Qaida.

För Obama och för EU-länderna gäller det nu att utarbeta en strategi för att stoppa eller desarmera denna utveckling.

Rädslan att dras in i ett sekteristiskt inbördeskrig har gjort att USA och länder som Storbritannien och Frankrike hittills avstått från direkta militära insatser i Syrien. Men i takt med att hotet från IS växer kommer den taktiken att bli alltmer ifrågasatt.

Eftersom bombningar varit effektiva mot IS i Irak blir det frestande att pröva samma metod i Syrien. Trycket på Obama att attackera Islamiska statens fästen där kommer att öka. Både på hemmaplan och från de västorienterade rebellerna i Syrien.

Risken är givetvis att bomberna när de väl faller inte innebär slutet för IS utan bara en upptrappning i kriget mellan radikala islamister och västvärlden.