20 döda – tecken på en tidsinställd bomb

NYHETER

20 svenskar dödade i krig på några år.

De är ett tecken på en tidsinställd bomb i Sverige.

Det enda vi inte vet är när den exploderar.

De döda var inte utskickade av Sverige för att strida. De reste på eget bevåg. Ibland i hemlighet. Ofta mot sina familjers vilja.

De får inga medaljer eller hedersutmärkelser för tapperhet i strid. Men de utgör hjältar och förebilder för en grupp radikala unga muslimer som lever i Sverige. Ofta är de födda här, barn till föräldrar som invandrat från Mellanöstern eller Afrika.

Deras motiv för att åka ner och strida i Irak och Syrien kan variera men några saker har de gemensamt. De är ofta unga, runt 20 år. De har dålig utbildning. De saknar jobb. De är fattiga. De känner sig ensamma och utanför samhället.

Även unga kvinnor deltar. Ibland hela familjer.

En del av de stridande har kriminell bakgrund, allt från hustrumisshandel till droger och trafficking. Många är ideologiskt motiverade.

Flest sedan andra världskriget

Vi brukar säga att Sverige inte varit i krig på 200 år. Men det är en sanning med modifikation. Så många svenska medborgare som nu har förmodligen inte befunnit sig i strid sedan andra världskriget. Antalet växer hela tiden. Säkerhetspolisen säger 80 personer men medger att det förmodligen handlar om betydligt fler.

Ett 20-tal har dödats på slagfältet. Ändå fortsätter trafiken av frivilliga soldater

Den stora magneten är inbördeskriget i Syrien. Men i ökad utsträckning håller det på att bli Irak och det islamska kalifat som bildats av Islamska staten, IS.

På ett seminarium i Stockholm diskuterade i dag en rad experter från hela Europa hur man ska få stopp på strömmen av frivilliga. Alla är överens om att det är livsviktigt.

Inte bara för att rädda unga människor från en för tidig död utan främst för att förhindra terrordåd och annat våld i Sverige och övriga EU-länder.

Traumatiserade

De stridande återvänder ofta traumatiserade av kriget. Eftersom de vant sig vid våld är det större chans att de använder det även här.

En del återvänder desillusionerade och vill bara återuppta sina vanliga liv. Andra är radikaliserade och inte främmande för att utföra terrorhandlingar.

– Det är inte frågan om utan när något händer, säger Erik Windmar, stabschef hos EU-kommissionär Cecilia Malmström. Vi har redan terrordådet mot Judiska museet i Bryssel i maj. Tyvärr måste vi räkna med att nästa kan bli något värre.

Den franska medborgare som sköt ihjäl ett antal personer i Bryssel hade stridit i Syrien. Han stod under övervakning av franska säkerhetspolisen. Ändå lyckades han ta sig till Belgien och genomföra sitt dåd.

300 tyskar

RAN, Radicalisation Awarness Network beräknar att det finns totalt runt 2 500 EU-medborgare som strider i Syrien och Irak. 900 fransmän, 500 britter, 300 tyskar, 300 belgare, 130 holländare och 100 danskar.

Även om bara en procent av dessa kan tänka sig utföra en terrorhandling talar vi om 25 tidsinställda bomber som kan döda hundratals oskyldiga människor i Europa. Det kan ske imorgon eller om fem år.

Experterna verkar eniga om att bästa sättet att komma tillrätta med problemet är att hindra folk från att resa. Men metoderna skiljer sig åt. Några länder tillämpar hårda metoder som att beslagta pass och dra in medborgarskap. I ett antal länder är det förbjudet att strida för terroriststämplade rörelser.

Järnnäven räcker inte

Det är en svår balansgång mellan det lovvärda syftet att stoppa stridande utan att trampa för mycket på medborgerliga friheter.

Men järnnäven räcker inte. Ibland kan den till och med motverka sitt syfte.

Lika viktig är den indirekta påverkan via familjen och civilsamhället.

I danska Århus har 31 unga män och två kvinnor rest till Syrien. Sedan kommunens familjecentrum tog kontakt med den moské varifrån de flesta reste har inga nya ungdomar rest till Syrien.

Men de tidinställda bomberna är inte nödvändigtvis desarmerade.