Tänker Kina slå ner protesterna med våld?

NYHETER

Min tydligaste minnesbild från Kinas övertagande av Hong Kong 1997 är när kinesiska soldater med stenansikten tidigt på morgonen körde förbi oss över gränsen, in i den före detta brittiska kolonin.

Nu undrar alla om Kina är berett att skicka militär för att få stopp på demokratiprotesterna.

Kina lovade vid övertagandet att Hong Kong skulle få behålla sitt förhållandevis demokratiska samhällssystem. Uppgörelsen med den forna kolonialmakten var att Kina skulle tillämpa principen ”ett land, två system” för hur Hong Kong skulle hanteras.

Hong Kong skulle få leva vidare som en ö av frihet i den i övrigt hårt styrda enpartistaten. Det skulle garantera stabilitet och att Hong Kong kunde leva vidare som internationellt finansiellt centrum. Något som gynnade även Kina.

Med vissa undantag har det fungerat hyfsat under snart 20 år. Den senaste veckans demonstrationer i Hong Kong är utan jämförelse de mest våldsamma sedan den lilla enklaven blev kinesisk på riktigt.

Missnöjet har exploderat sedan Kina brutit sitt löfte om att tillåta fria val 2017.

Hong Kong ska fortfarande få hålla sina val men Peking har bestämt att bara kandidater som godkänns av en särskild kommitté tillsatt av Kina får ställa upp.

Kinas starke man

Det är en modell som påminner om den i prästdiktaturen Iran där befolkningen får välja landets president men först efter att det så kallade väktarrådet bestämt vilka som får vara kandidater.

Hong Kong-borna är oroliga att ett sådant val ska resultera i att de bara kan välja mellan kandidater som i praktiken gör precis vad Peking vill och inte vad Hong Kong-borna önskar. Provinsens särskilda ställning skulle därmed vara hotad.

Till en början var det mest studenter som protesterade. Men ju mer våldsamt polisen bemött demonstrationerna desto fler invånare har anslutit sig.

Deras utsikter att få till en förändring är små.

Det är Kinas nye starke man Xi Jinping personligen som velat dra åt tumskruvarna på Hong Kong. På samma sätt som han allmänt anses ha stärkt kontrollen över kommunistpartiet och uppträder mer aggressivt mot Kinas grannar. Jinping är orolig över att ökad demokrati för Hong Kong skulle kunna få kineser i allmänhet att börja kräva mer frihet.

Bättre att stämma i bäcken nu än att tvingas kväsa en demokratiskt vald ledare.

Censur på nätet

Hur orolig Kinas ledning är för utvecklingen visas av de senaste dagarnas jakt på att rensa bort allt på landets internetsidor som handlar om demokratiprotesterna i Hong Kong.

Det har gått 25 år men tankemässigt är steget inte långt mellan scenerna som utspelas på Hong Kongs gator i dag och demonstrationerna på Himmelska fridens torg i Peking på försommaren 1989.

Den gången stoppade kommunistparitet ropen på frihet genom att låta militären skjuta rakt in i folkmassorna. Frågan är hur långt man är beredd att gå den här gången.

På morgonen den 1 juli 1997 befann jag mig längst norrut i Hong Kong vid gränsen mot Kina. När de kinesiska soldaterna kom för att ta över efter britterna stod de på lastbilsflak i nystrukna uniformer och blanka vapen. Deras blickar var riktade rakt fram och ansiktena totalt uttryckslösa. Trots lastbilarnas fart lyckades de stå helt stilla.

Väcker obehag

Det var en maktdemonstration som både imponerade och väckte obehag.

De ansvariga i Hong Kong avvisar bestämt alla rykten som går om att polisen använt gummikulor mot demonstranterna och säger sig inte heller ha några planer på att använda kinesisk militär för att slå ner protesterna.

Men de finns där hela tiden i bakgrunden som ett underförstått hot som när som helst kan sättas in.

ARTIKELN HANDLAR OM