Valresultatet ett steg ut i det okända

1 av 9
NYHETER

ATEN. Grekerna gav Angela Merkel en rejäl smocka.

Valresultatet är ett nederlag för henne och andra EU-ledare som vill tvinga Grekland att fortsätta med åtstramningar för att få nödlån.

Med vänsterradikale populisten Alexis Tsipras tar både Grekland och Europa ett steg ut i det okända.

Europas ledare och befolkningar vaknar till en ny verklighet. Maktskiftet kommer i ett känsligt läge. Tsipras har tre dagar på sig att bilda en regering.

Den 28 februari löper det nuvarande avtalet om nödlån på 240 miljarder euro ut. Om inte Grekland lyckas nå en uppgörelse om att förlänga lånen så hotar en statsbankrutt.

En månad av mycket intensiva och svåra förhandlingar väntar.

Den 41-årige vänsterradikalen har i valkampanjen lovat att höja pensioner och löner samtidigt som fler ska anställas i den offentliga sektorn. Något han tror ska få fart på den grekiska ekonomin. Han begär dessutom att en del av Greklands gigantiska statsskuld ska efterskänkas.

Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, har hittills förordat rakt motsatt medicin. Eftersom ingenting kan ske utan Tysklands medgivande kommer EU inte att ändra inställning så länge inte Merkel gör det.

Vem ska betala?

Hittills har signalerna från Berlin varit att man förväntar sig att Grekland uppfyller de löften som man åtagit sig att infria för att få nödlån.

Tsipras verkar utgå ifrån att EU är så desperata att behålla Grekland i euron att man går med på nästan vad som helst.

Något måste EU ge grekerna efter ett så tydligt valresultat men knappast allt Tsipras begär.

Om inte både EU och Tsipras är beredda att kompromissa är risken stor för en totalkonfrontation i förhandlingarna. Särskilt som dessa kommer att ske under tidspress.

Tsipras bästa argument är att åtstramningspolitiken prövats i fem år utan att ge några avsevärda positiva resultat. Greklands ekonomi har krympt med över 25 procent. Människor har fått kraftigt sänkt levnadsstandard och många lever i misär.

Mot det står den ekonomiska verkligheten. Vem ska betala för att få Grekland på fötter?

Ska Europas skattebetalare ta smällen för att grekerna levt över sina tillgångar? Det blir fallet om skulderna avskrivs.

Grekland har ett annat problem. Av rädsla för vad som kan tänkas hända efter valet har många greker plockat ut sina besparingar från bankerna. Det har lett till kontantbrist. EU tvingas förse Grekland med miljarder i extra cash för att det ska gå att ta ut pengar i bankomaterna.

Om Tsipras inte är beredd att kompromissa kan EU dra in den kreditlinan.

Kan bli enda utvägen

Ett annat orosmoment är att Greklands nye ledare inte har någon erfarenhet av att styra. Han har länge varit aktiv i politiken men det är först de senaste åren som Syriza växt till en massrörelse. Så sent som valet 2009 fick de under fem procent.

Att grekerna har röstat på honom är ett uttryck för den desperation de känner. De gamla politiker som växelvis styrt landet under många år anses förbrukade. De är beredda att prova nästan allt. Tsipras står för något nytt men det innebär också att man kastar sig ut i det okända.

Hur kommer världens finansmarknader att reagera? Det kan bli avgörande för Tsipras chanser att försöka förverkliga sina vallöften.

Formellt kan EU inte kasta ut Grekland ur euron. Två av tre greker vill ha kvar euron. Inte ens Tsipras förordar ett utträde. Därför är det få experter som verkligen tror på en grexit.

Men kan inte Grekland och EU komma överens om nya villkor blir det kanske enda utvägen.

ARTIKELN HANDLAR OM