Aktieras i Grekland visar att Tsipras löften är orealistiska

1 av 3 | Foto: AP
Grekland nya premiärminister Alexis Tsipras.
NYHETER

Grekiska bankaktier rasar med över 20 procent.

Marknaden har börjat fatta att den nye premiärministerns matematik inte går ihop.

Frågan är om EU är beredd att rädda landets banker med en regering som inte vill betala sina skulder.

Det tog någon dag innan finansmarknaderna började inse den fulla innebörden av Syrizas valseger. I måndags rasade Atenbörsen med fem procent. Ungefär lika mycket i går. I dag har aktierna i tre av landets största banker rasat med över 20 procent.

Då ska man komma ihåg att de grekiska bankaktierna gått ned med 98 procent sedan landets skuldkris briserade 2010. Bankernas värde är med andra ord i det närmaste utraderat.

Risken är uppenbar att Grekland banker - som lånat ut stora summor till staten - kommer att kollapsa.

Redan månaderna före valet började greker att tömma sina bankkonton. En del la pengarna i madrassen. Andra flyttade sina besparingar till utländska banker av rädsla för att de annars skulle bli värdelösa efter valet.

EU har upprättat en kreditlina till grekiska banker på 100 miljarder kronor. Detta för att det fortfarande ska gå att ta ut kontanter i bankomaterna. Men nya beslut om kreditlinan kommer varannan vecka. Pengarna kan ta slut om två veckor.

Avvisar

Aktieraset kommer förmodligen få ännu fler greker att tömma sina konton vilket ytterligare ökar risken för en bankkollaps.

Att ingen längre vill äga grekiska bankaktier är ett resultat av den osäkerhet som Alexis Tsipras valseger skapat. Han har i valrörelsen lovat att höga pensioner och minimilöner samtidigt som han vill förhandla med trojkan (EU, ECB och IMF) om en nedskrivning av landets skulder.

De första reaktionerna från EU och Europeiska centralbanken är avvisande. EU förväntar sig att Greklands ska uppfylla de åtaganden man gjort, är budskapet. En skuldavskrivning kan det inte bli tal om.

På det svarade Tsipras att han inte tänker ägna sig åt några destruktiva sammandrabbningar med långivarna.

– Men vi kommer inte att fortsätta driva en underkastelsens politik.

Den nye finansministern kallade den gamla uppgörelsen med EU för "ett förgiftat misstag".

Konfrontation

Uttalanden som signalerar konfrontation snarare än kompromisser.

Med EU:s initiala reaktion står det klart för alla att Alexis Tsipras löften och politik inte håller ihop.

Han kan inte höja löner och pensioner och samtidigt anställa fler i den offentliga sektorn utan att EU går med på att låna Grekland mer pengar.

Vem lånar ut till någon som från början deklarerar att han inte ens tänker betala sina gamla skulder?

Grekland befinner sig i en rävsax. Även EU:s ledare inser att den grekiska befolkningen lidit svårt av fem år av åtstramningar. Men om de låter Europas skattebetalare stå för den grekiska notan så riskerar dessa ledare att själva att bli bortröstade i nästa val.

Det finns fler rädslor.

Om EU efterskänker en stor del av Greklands skulder så kommer det snart andra skuldtyngda länder och kräver att få samma fördelaktiga behandling.

Lämna euron

Grekerna har helt rätt i att åtstramningspolitiken inte fungerat bra. Arbetslösheten har ökat betydligt mer än trojkan förutspådde. Istället för att växa så har den grekiska ekonomin krympt. Tvärtemot EU:s förväntningar.

Därför framstår det alltmer som att ett vettiga alternativet är att Grekland lämnar euron och startar om på nytt. Att ta tillbaka den egna valutan drachmer är detsamma som att genomföra en jättedevalveringen, något man behöver men inte kan göra som euromedlem.

Ett troligare scenario är att alla inblandade fortsätter lappa och laga så att Grekland kan hanka sig fram ännu några år. Allt för att inte äventyra euron. Men också utan att lösa de grundläggande problemen.

ARTIKELN HANDLAR OM