Hur kan Sverige acceptera att var tredje rysk diplomat är spion?

1 av 7 | Foto: SÄKERHETSPOLISEN/TT
Mannen på bilden är enligt Säpo en rysk spion.
NYHETER

En tredjedel av alla ryska diplomater i Sverige är spioner.

För att komma från Säkerhetspolisen är det ett osedvanligt rättframt och sensationellt uttalande.

Kan Sverige verkligen acceptera ett så omfattande ryskt spioneri utan att vidta några motåtgärder?

Att få Säpo att berätta hemligheter brukar vara som att försöka dra ut en tand utan bedövning. Så gott som omöjligt.

Därför studsade jag en aning i min stol i Säpohögkvarterets hörsal när chefsanalytikern Willhelm Unge utan några krusiduller slog fast att en tredjedel av alla ryska diplomater i landet i själva verket är underrättelseofficerare.

– I allt väsentligt har KGB återuppstått, säger Unge med allvarlig min. De ryska underrättelsetjänsterna omfattar flera hundratusen människor.

Han hävdar att Säpo vet att de ryska spionerna i Sverige begår och kommer att begå brott.

– De ryska underrättelseofficerarna kränker vårt territorium varje dag även om det inte får samma uppmärksamhet som kräkningar i luften. De finns mitt ibland oss.

Lite raljerande gör Unge upp med vår bild av spionen som en man "iförd trenchcoat, slokhat och mustasch".

– Det handlar om unga, tekniskt kunniga och socialt mycket kompetenta personer som samlar in information om Sveriges försvar, politik, ekonomi, vetenskap och flyktingar.

Bild på spion

Sedan gör han något mycket ovanligt. Han slår upp Säpos årsbok och visar en bild tagen i Almedalen på en rysk diplomat som Säpo identifierat som spion. Visserligen syns bara ryggtavlan på bilden men mannen är knappast omöjlig att identifiera.

Enligt Unge ägnar sig de här diplomaterna inte främst åt att läsa tidningar eller samla öppen information. Deras huvuduppdrag är att värva agenter, att placera ut avlyssningsutrustning och liknande. De kontaktar personer på regeringskansliet, forskare och riksdagsmän. Allt i syfte att få känslig information, påverka eller värva personer att gå Rysslands ärenden.

Under kalla kriget som pågick till Berlinmurens fall 1989 var det allmänt känt att diplomater från många länder i själva verket ägnades sig åt spioneri.

När Sovjetunionen kollapsade gick verksamheten under några år ned dramatiskt. Men med president Putins ambitioner att på nytt göra Ryssland till en militär stormakt så har underrättelseverksamhet åter blivit viktig.

Upp till regeringen

Moskva vill veta om Sverige har några planer på att gå med i Nato eller vad som krävs för att vi ska tillstyrka utökade sanktioner mot Ryssland.

Den självklara frågan är givetvis hur spioneriet kan få fortsätta ifall Sverige känner till det.

– I de fall vi ser olaglig verksamhet anmäler vi det till regeringen, säger Unge.

I klartext: Det är upp till regeringen om man vill göra en affär av det hela och utvisa diplomaten ifråga.

Något regeringen oavsett politiskt färg, väldigt sällan vill göra.

Man verkar nöja sig med att Säpo har koll på vilka agenterna är och ungefär vad de gör. Utvisar man dem så kommer det bara nya.

Krig mot Sverige

Samtidigt talar vi här om personer som ägnar sig åt verksamhet riktad mot Sverige. Säpo hävdar att ett av syftena är att förbereda operationer i händelse av ett krig mot Sverige.

Något sådant krig står givetvis inte för dörren. Det är rentav osannolikt. Men det känns ändå märkligt att Sverige låter de ryska spionerna ostört fortsätta med sina aktiviteter.

Ägnar sig USA åt liknande spionage mot Sverige?

Unge vill inte jämföra med Ryssland eller kommentera USA:s aktiviteter. Men säger att det inte finns något land med en så omfattande underrättelseverksamhet i Sverige som Ryssland.

ARTIKELN HANDLAR OM