Öga för öga, tand för tand mot Putin

1 av 2 | Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Vladimir Putin.
NYHETER

Taktiken öga för öga, tand för tand gäller numera i umgänget mellan Ryssland och USA.

Nato placerar ut tanks i Baltikum. Ryssland svarar med fler kärnvapen i Sveriges närområde.

I bästa fall är det bara ett spel med höga insatser. I sämsta fall förebådar det krig.

Det vi bevittnar nu är en utmärkt illustration till hur farligt det är när två parter hela tiden höjer insatserna utan att veta om de i slutändan kan kontrollera utgången av spelet.

Så här var det på kapprustningens tid. De två supermakterna försökte krossa varandra genom att ständigt skaffa sig fler, tyngre och mer dödliga vapen. Rustningsspiralen tog slut först sedan den knäckt Sovjetunionens ekonomi.

Sedan ett drygt år tillbaka är vi åter inne i en period där både Ryssland och USA hela tiden höjer insatserna. Ryssland börjar uppträda mer aggressivt i luft och vatten. Nato svarar genom att flyga mer frekvent nära Rysslands gräns. Ryssland annekterar en bit av ett annat land. Nato straffar Ryssland med sanktioner och isolering.

Åtgärd läggs till åtgärd. Hot läggs till hot. Var och en för sig utlöser de inte en militär konfrontation men sammantaget bildar de en eskalerande spiral.

Ta de senaste utspelen.

Kan vara brottsligt

Nato tycker att man har rätt att permanent placera vapen längs Natos östra gräns mot Ryssland. Skälet är att USA vill skicka en varningssignal till Ryssland om att inte försöka invadera något av de baltiska länderna. Balterna är uppriktigt oroade för att Putin ska ta ett sådant steg.

Permanent placering av vapen i Baltikum kan vara ett brott mot ett avtal mellan Ryssland och Nato där militäralliansen lovar att inte stationera trupper nära Rysslands gräns.

Putin ser åtgärderna ett hot mot Ryssland. Därför anser han att det är en rimlig motåtgärd att placera ut ytterligare 40 kärnvapenbärande missiler längs Rysslands västra gräns mot Nato. Missiler som Putins säger är så tekniskt avancerade att de kan penetrera vilket missilförsvar som helst. En passning mot det robotförsvar som USA är på väg att bygga i Östeuropa och som Ryssland starkt motsätter sig.

Det är inte första gången senaste året som Putin underförstått hotar Nato med att Ryssland faktiskt har kärnvapen och kanske kan tänkas använda dem.

USA reagerar kraftigt på den ryska åtgärden. Vi kan förvänta oss ett militärt svar i form av ytterligare upptrappning.

Vill inte backa

Utifrån sina egna utgångspunkter reagerar både USA och Ryssland logiskt. Nato känner sig hotat av Rysslands krig i Ukraina och Ryssland känner sig hotat av Natos expansion österut.

Eftersom samarbetet brutit samman på nästan alla plan finns det inte längre något förtroende mellan parterna. Båda är övertygade om motsidans illasinnade intentioner.

I sånt läge ökar risken kraftigt för att en mindre incident kan eskalera och utveckla sig till någonting farligare.

Det svåra med det här spelet är att veta när man nått gränsen. Båda parter har behov av att visa sig tuffa. Visa den andra sidan att de minsann inte tänker backa. Att backa tolkas som svaghet och kan omedelbart utnyttjas av motsidan.

USA är rädda att om de inte placerar ut vapen i Baltikum så kommer Ryssland att tolka det som en signal att de kanske trots allt kan invadera Baltikum utan att Nato ska göra motstånd militärt.

Fruktar USA

Om Ryssland inte reagerar militärt på utplaceringen fruktar Putin att USA ska tolka det som att det är ok att utvidga Nato vidare österut.

Än så länge har parterna kontroll över spelet. Ingenting tyder på att några krigshandlingar ska bryta ut mellan Nato och Ryssland.

Men hur länge till kan de fortsätta trappa upp insatserna utan att något dramatiskt händer?

ARTIKELN HANDLAR OM