Hemlighetsmakeri kring svensk styrka i Irak märklig

1 av 3 | Foto: Pontus Orre
Margot Wallström (s), utrikesminister.
NYHETER

Om Sverige deltar i ett krig i Mellanöstern borde allmänheten rimligen få reda på vad soldaterna gör och hur det går.

Därför framstår hemlighetsmakeriet kring den svenska styrkan i Irak som en aning märkligt.

Sedan augusti är 35 svenska elitsoldater på plats i norra Irak. En svensk krigsinsats i det fördolda.

Det enda vi vet är att "de högt utbildade" soldaterna finns där för att utbilda kurdiska peshmerga-trupper så att de ska kunna göra bättre motstånd mot terrorgruppen Islamiska statens, IS, framryckningar.

Aftonbladet har bett att få besöka styrkan på plats men fått kalla handen.

Faktum är att ingen vet exakt var de svenska soldaterna befinner sig.

Enligt riksdagsbeslutet ska de svenska soldaterna "ge rådgivning och träna de irakiska försvarsstyrkorna i bland annat vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid och i att ta hand om sprängladdningar".

Soldaterna är där på inbjudan av Irak. Styrkan kan vid behov utökas till 120 personer. Nu vill regeringen förlänga insatsen till utgången av 2016.

Chockvåg

Insatsen kom till i chockvågen efter IS skrämmande framgångar på slagfältet och deras övergrepp mot civilbefolkningen i norra Irak. Svenska politiker ansåg att IS var så farligt att Sverige måste uppgradera sin insats från att bara omfatta humanitära åtgärder till även militära.

Sverige vill också visa sin goda vilja gentemot Nato som vi närmat oss alltmer utan att för den skull bli medlemmar. Tanken är att det ska öka Natos motivation att i ett akut läge skydda Sverige trots att vi inte omfattas av alliansens princip om kollektivt försvar.

Sverige har en lång tradition av att delta i fredsbevarande operationer i FN:s regi. Däremot är det ovanligt att svenska soldater deltar i krig utomlands utan ett tydligt FN-mandat. I det här fallet ingår den svenska styrkan i USA:s internationella koalition mot IS.

Det svenska förbandet får inte vara en stridande enhet men det utesluter inte att de kan hamna i strid. De har rätt att försvara sig.

”Stor betydelse”

På en direkt fråga från Dagens Nyheter om de svenska soldaterna kan följa med peshmerga ut i fält svarar försvarsminister Peter Hultqvist så här:

– Hur arbetet ser ut i detalj vill jag inte gå in på. Det är sekretessbelagd information.

Försvarsministern hävdar i samma intervju att insatsen är "verkligt meningsfull" och att den "påverkar situationen och har stor betydelse".

Hur det verkligen förhåller sig är dock svårt att bilda sig en oberoende uppfattning om på grund av hemlighetsmakeriet kring insatsen.

När jag ringer till Philip Simon, presschef på Försvarsmakten, säger han att säkerhetsskäl ligger bakom sekretessen.

– Framförallt är det hotbilden som gjort att vi valt att inte berätta så mycket. Man hittar vägbomber i området och det sker stundtals beskjutning.

Men även den svenska styrkan i Afghanistan arbetade i ett område med en tydlig hotbild och utsattes för en rad attacker. I Irak är det IS. I Afghanistan är det talibanerna.

Hotbild ökar

Två svenska soldater dödades 2005 när en vägbomb exploderade intill deras fordon. Fem år senare dödades två svenska officerare i ett eldöverfall.

Ändå kunde journalister besöka de svenska soldaterna i fält och följa med ut på patrull.

När jag ber presschefen kommentera detta faktum blir svaret att han inte vill jämföra insatserna i Afghanistan och Irak.

– Varje insats är unik och nu har vi fattat det här beslutet. Vi sätter säkerheten för soldaterna i första rummet.

Ur allmänhetens synvinkel är det dock problematiskt när Sverige deltar i ett krig, om än i begränsad omfattning, utan någon som helst insyn utifrån.

Hotbilden ökar inte bara mot soldaterna utan även mot Sverige och svenskar i största allmänhet. IS har uppmanat sina anhängare att utföra attacker mot medborgare i alla länder som deltar i USA:s koalition mot IS.

Den svenska styrkans insats går som sagt inte att bedöma som utomstående men sammantaget har den amerikanska koalitionens insatser mot IS i många avseenden varit ett stort misslyckande.

ARTIKELN HANDLAR OM