Terrordåd ger vind i seglen till Trump

Trumps löfte om hårdare tag tycks locka fler än det avskräcker

Foto: AP
Donald Trump.
NYHETER

Det var ingen slump att Donald Trump var snabbast på ”avtryckarknappen” av de två presidentkandidaterna, efter det fruktansvärda dådet i Orlando.

Om terrorism och radikal islamism blir en av valets huvudfrågor är han sannolikt den som gynnas mest av det.

Egentligen borde det vara precis tvärtom. Hillary Clinton har arbetat två perioder som senator. Hon var landets utrikesminister i fyra år. Hon är den av de två som har erfarenhet av att bekämpa terrorism i praktiken.

Men det hjälper troligen inte.

I ett läge när många amerikaner känner att de inte är säkra i sitt eget land så är det den som lyckas framstå som tuff och handlingskraftig som får övertaget.

Vi såg det i december förra året efter terrordådet i San Bernardino, när ett muslimskt par dödade 14 människor i Islamiska statens namn. Trump var snabbt ute och krävde att alla muslimer skulle hindras från att resa in i USA, åtminstone tillfälligt.

Etablissemanget svarade med en svidande kritik men många vanliga amerikaner svalde Trumps bete. Efter San Bernardino stärkte han sina aktier som presidentkandidat. Även hans löfte att återinföra tortyr, ”skendränkning och värre saker än så”, verkar ha lockat fler än det avskräckt.

Självberöm

I dag är läget ett annat. För både Clinton och Trump gäller det att vinna över de osäkra mittenväljarna som ännu vacklar. Men även då är det ofta den som skriker högst som vinner.

Att Trump själv är övertygad om att han kan tjäna på dåd som det i Orlando visade han genom att snabbt vara ute på Twitter och göra politik av tragedin.

Han berömde i vanlig ordning sig själv och kallade Obamas regering för ”mjuk” och för att ”inte ens våga uttala orden radikal islamism”.

Hillary Clintons taktik var den motsatta. Hon gick ut med ett försiktigt uttalande då hon ”väntade på mer information”. Först efter att president Obama kallat masskjutningen på en gayklubb för ett terrordåd gick hon ut och lovade att bekämpa terrorism ”genom samarbete med våra allierade och våra partners”.

Clinton är mer inne på att stoppa tillgången på de farliga halvautomatiska vapnen som kan avlossa många skott på kort tid. Precis som Obama vill hon se tuffare vapenlagar. I praktiken är detta omöjligt så länge en majoritet av demokrater och republikaner i kongressen vägrar, med hänvisning till att rätten för en amerikan att bära vapen är inskriven i grundlagen.

Trumps lösning är fler beväpnade människor som enligt hans recept kan skjuta ihjäl terrorister.

Clintons nackdel

Ändå känns det helt klart som att Trump är på offensiven medan hon är på defensiven.

Republikanerna uppfattas traditionellt som mer trovärdiga när det gäller säkerhetsfrågor och terror. De ser världen som mer svartvit och är beredda att trampa på en del medborgerliga friheter om det kan skapa ett säkrare USA. En demokrat betraktas nästan alltid som ”mjukare” och ”vekare”. President Obama fick cred som överbefälhavare först efter att han beordrat dödskjutningen av al-Qaida ledaren Usama bin Laden.

Clinton har dessutom den nackdelen att hon uppfattas som en del av etablissemanget och därmed delansvarig för det läge som USA befinner sig i. Det minskar hennes trovärdighet.

Det är långt kvar till den 8 november. Det är svårt att i dag säga hur mycket Orlandodådet kommer att påverka valutgången. Det kan vara helt andra frågor som ligger överst på dagordningen då.

Hemmabaserad terror

Givetvis finns också möjligheten att USA drabbas av fler terrordåd med jihadistiska förtecken före valet. Två dåd på bara ett halvår visar att den hemmabaserade islamska terrorn i dag är ett lika stort hot i USA som den blivit i Europa.

Att dessa terrorister var amerikanska medborgare och inte kunnat stoppas vid USA:s gräns verkar inte spela någon roll. I många väljares ögon bekräftar dåden ändå att det är radikala muslimer som är det stora säkerhetsproblemet i USA.

Att försöka sätta den bilden verkar vara Trumps taktik för att nå Vita huset.

Om det räcker för att hämta in Clintons försprång återstår att se.