Håller EU:s front mot Putin på att spricka?

EU-kommissionens ledare på besök i S:t Petersburg väcker frågor

Foto: TT/AP
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Rysslands president Vladimir Putin vid dagens möte i S:t Petersburg.
NYHETER

Är EU på väg att vika sig för Ryssland och Vladimir Putin?

EU-kommissionens ledare Jean-Claude Junckers besök på Putins prestigemöte gör att man kan ställa sig frågan hur länge unionen är beredd att upprätthålla de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Att Juncker överhuvudtaget åker till S:t Petersburg har höjt ett och annat irriterad ögonbryn både i Washington och i många europeiska huvudstäder.

Det finns en oro att president Putin ska tolka besöket som att EU är berett till någon slags kompromiss om de sanktioner som infördes 2014, som ett straff för Rysslands olagliga annektering av Krim samt den ryska militära närvaron i östra Ukraina.

Några skäl till eftergifter från EU finns inte eftersom inga av de 13 punkterna i Minsk-avtalet, som Ryssland skrivit på om hur fred ska skapas i Ukraina, uppfyllts mer är delvis. De tunga vapnen finns kvar, de ryska trupperna finns kvar och det internationella observatörerna från OSSE har inte fått tillträde till rebellkontrollerade områden, till exempel.

Juncker påpekade själv i S:t Petersburg att det inte kan bli tal om hävda sanktioner.

”Behandla Ryssland anständigt”

Problemet med Junckers besök är att det inte verkar finnas något klart syfte med vad han vill uppnå. Han har bara sagt allmänt att EU måste behandla Ryssland ”anständigt” och att EU:s relationer med Ryssland ”inte får dikteras av USA”.

En sak hade varit om EU-presidenten rest till Moskva för att sitta öga mot öga med Putin med en klar agenda.

Nu riskerar Juncker att förvandla sig till ett propagandaverktyg för den ryske presidenten.

Det ekonomiska toppmötet i St Peterburg är en prestigetillställning för Putin. Ju fler höjdare som kommer dit, desto bättre för Rysslands starke man.

Litauens utrikesminister Linas Linkevicius sammanfattar det som många kritiker anser.

– Möten för mötenas egen skull ger inget värde i relationerna mellan EU och Ryssland. Kreml använder den här typen av möten för att ge en intrycket att allt är som vanligt.

Vill överbrygga klyftor

En del spekulerar i att Jucker till dagens möte har med sig ett förslag som skulle kunna öka den ryska gasexporten till Europa via Nordstream, den pipeline som redan finns i Östersjön. Ryssland vill gärna ha en Nordstream 2. Många inom EU är dock skeptiska till detta då det ytterligare skulle öka Europas beroende av energi från Ryssland.

En annan tolkning är att Juncker med sitt besök försöker överbrygga klyftorna inom EU, där ett antal länder pressar på för att mildra eller helt upphöra med sanktionerna. Dit hör Ungern, Grekland, Österrike och Frankrike.

Den här splittringen har Putin redan gjort allt för att försöka utnyttja till sin fördel. Ett delat EU gör det lättare för Ryssland att få sanktionerna upphävda, helt eller delvis. Och försvagar EU som aktör på världsarenan.

Ryska motsanktioner

Den 28-29 juni hålls nästa toppmöte i EU, då medlemmarna regeringschefer träffas. Allting tyder på att de då förlänger sanktionerna mot Ryssland i ytterligare sex månader. Men lyssnar man på signalerna från ett antal EU-länder kan det vara sista gången detta sker med någon form av automatik.

Många medlemsländer drabbats negativt av de motsanktioner som Ryssland infört mot import av exempelvis grönsaker och mejeriprodukter från EU.

Återigen visas EU:s svårighet att hålla ihop som grupp. Alla tycker det är fel att Ryssland med våld ritat om Europas gränser och krigar i Ukraina. Men eftersom Ryssland inte visar några som helst tecken att böja sig är uthålligheten med sanktionerna begränsad. Inte alla vill betala priset för att hålla på de goda principerna.

Brexit kan avgöra

Nästa vecka röster britterna om sitt framtida medlemskap i EU. Om de röstar för att lämna unionen skulle det förmodligen bli ännu svårare att upprätthålla trycket mot Ryssland. Premiärminister Cameron är en av dem som tryckt på hårdast för sanktionerna. Utan britterna luckras den fronten upp.

Den franska generalförsamlingen röstade nyligen för att häva sanktionerna, även om bara en femtedel av ledamöter var närvarande. Förre presidenten Nicholas Sarkozy, som väntas ställa upp igen i valet nästa år och som för övrigt också nu är S:t Petersburg, vill gradvis upphäva sanktionerna.

– Vi måste arbeta med Ryssland, säger expresidenten. Jag vill inte se ett nytt kallt krig.

Frågan är till vilket pris det ska ske och vem som ska betala.