Han blev en levande legend – tack vare sin värsta fiende

Fidel Castro överlevde 600 mordförsök och 11 amerikanska presidenter

1 av 37
NYHETER

Fidel Castro blev en levande legend mycket tack vare sin värsta fiende, USA.

Utan otaliga amerikanska presidenters försök att störta honom hade den socialistiska revolutionen inte överlevt så länge.

Men den som tror på en ny revolt på Kuba bara för att Fidel är död blir sannolikt besviken.

Är du på plats på Kuba eller i Florida? Hör av dig till oss!

Foto: AP
USA:s tidigare president John F. Kennedy.

Fidels Castros liv karakteriserades av en Davids kamp mot Goliat.

När Fidels hemmasnickrade form av socialism med våld tog över makten 1959 från en amerikansk marionett, stod det snabbt klart att USA omöjligen kunde acceptera att ha en kommunistisk stat bara 13 mil från Nordamerika.

USA gjorde allt för att stoppa Fidel. Det satt en hel avdelning på CIA och funderade ut olika sätt att döda den kubanske ledaren. En av metoderna var att smuggla in en bomb i de cigarrer som Castro rökte. USA försökte sig även på en misslyckad invasion av Kuba.

När Fidel ändå överlevde och lyckades hålla stånd mot världens supermakt blev han en hjälte inte bara för många människor på Kuba utan runtom i hela världen, framförallt i andra fattiga länder.

Han fick snabbt en allierad i den då andra supermakten, Sovjetunionen. Alliansen med Moskva och all ekonomisk hjälp som Kuba fick därifrån blev räddningen för Castros regim.

Men den kubanske ledaren var nära att starta ett tredje världskrig när han lät Sovjet stationera robotar på Kuba riktade mot USA. Sovjet backade och världen slapp ett kärnvapenkrig.

När USA varken lyckades mörda eller störta Castro så startade man istället en ekonomisk blockad av ön. Ingen som ville vara vän med USA fick handla med Kuba.

Men tack vare stödet i den kommunistiska och alliansfria världen klarade sig Kuba hyfsat ändå. Med sin blockad stärkte USA i själva verket den kubanska regimen. Fidel Castro kunde peka på en mäktig fiende och därmed urskulda alla brister på hemmaplan. Även om regimen gjorde en del bra saker för sitt folk. Utbildningssystemet på Kuba är fortfarande långt bättre än i de flesta länder som befinner sig på motsvarande utvecklingsnivå. En bra sjukvård var också länge Kubas stolthet.

Vi lär aldrig få veta det men personligen är jag övertygad om att Castroregimen störtats för länge sedan om det inte varit för USA:s alla försök att knäcka Fidel.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens kollaps två år senare var det största hotet mot Castro under hans 50 år vid makten. Utan det ekonomiska stödet från Moskva tappade den kubanska revolutionen mark.

När jag besökte Kuba första gången 1998 var det som att förflytta sig årtionden tillbaka i tiden. Överallt stor fattigdom och tomma butikshyllor. Motorvägarna låg övergivna. De enda transporter jag såg utanför storstäderna var människor som stod på flaket på lastbilar.

Trots pengarna från en strid ström av utländska turister har det inte blivit mycket bättre. Det kunde jag konstatera vid ett nytt besök i början av året i samband med att Barack Obama som den förste amerikanske president på över 70 år besökte Kuba.

Obama tog det kloka initiativet efter signaler från Raul Castro att även Kuba var berett att börja gräva ner stridsyxan. Men utan kongressens stöd kan han inte helt häva den ekonomiska blockaden. Mycket talar för att den här försiktiga öppningen nu får ett snabbt slut när Donald Trump tar över makten.

Det är nog få diktatorer i världen, särskilt i små länder, som haft en sådan hjältegloria som Castro.

Bilden av den kubanska revolutionen är att den på något sätt var snällare än andra kommunistdiktaturer. Sanningen är att Fidel Castro i alla år stenhårt tryckte ner all opposition, både verklig och inbillad.

Att det är likadant i dag när hans bror Raul styr fick jag själv uppleva under mitt senaste besök. När de Vita damerna, en av mycket få oppositionsgrupper, demonstrerade i Havanna blev de brutalt nedbrottade och bortförda inför mina ögon trots att president Obama skulle landa bara några timmar senare.

En signal om att Kuba visserligen vill öppna upp sig för världen men att regimen inte tänker lätta på sitt förtryck.

Därför är det väldigt lite som talar för några stora förändringar efter Fidel Castros död. Brodern Raul har styrt de senaste tio åren. Det är först när han försvinner som regimens framtid verkligen står på spel.

Det är svårt att veta vad vanliga kubaner egentligen tycker om Fidel Castro eftersom väldigt få vågar säga sin verkliga mening.  Men sett över hela Fidel Castros liv vid makten är den kubanska revolutionen ett stort misslyckande.

Han lyckades varken skapa ekonomiskt välstånd eller ge människor frihet.

Ändå fick han på något sätt sista ordet. Han överlevde 600 mordförsök och 11 amerikanska presidenter. Det var sjukdom och ålder som puttade bort honom från makten. Inte ärkefienden USA.