Europa kan dra en lättnadens suck

1 av 3
NYHETER

WIEN. Europa och Österrike kan dra en lättnadens suck.

Det blev ingen Trumpeffekt i presidentvalet. Eller så var det en motsatt sådan som gav mittenkandidaten Alexander van der Bellen segern.

Men det kan vara en högst tillfällig respit.

När valvakan på tv strax efter klockan 17 kungjorde att Alexander van der Bellen vunnit valet blev det helt tyst på FPÖ:s valvaka i parlamentsbyggnaden i centrala Wien. Besvikna ansikten syntes över vinglas och smörgåsar.

Anhängarna hade hoppats att Donald Trumps seger i USA skulle ge tillräcklig medvind för att det högerpopulistiska partiets kandidat Norbert Hofer också skulle vinna.

Opinionsmätningarna visade in i det sista dött lopp. Därför kom det som en överraskning att van der Bellens seger var så klar att han direkt kunde utropas som segrare.

Fasaden rämnade

För Hofer är det givetvis en stor besvikelse. Han som gjort anspråk för att föra den tysta majoritetens talan i frågor som att strama åt flyktingströmmen, närma sig Ryssland och minska EU:s makt.

Flera faktorer kan ha bidragit till att valvinden vänt under den långa valkampens sista dagar.

Norbert Hofer har hela tiden försökt visa upp sig som en lugn, hygglig och sansad politiker trots den högerextrema stämpel som hans parti har. Men i den sista tv-debatten i torsdags rämnade lite av den fasaden när han var nära att tappa fattningen fler gånger. Kanske fick det en del av de tveksamma väljarna att rösta för ett tryggare alternativ.

När Hofer överraskande blev en av de två kandidaterna efter den första valomgången i april var den stora och okontrollerade strömmen av flyktingar en viktig förklaring. Fortfarande är det många som tycker att landet tagit emot alldeles för många invandrare men eftersom strömmen nästan sinat är frågan inte längre lika brännande.

Stor besvikelse

Hofers förlust är en stor besvikelse för högerextremister och högerpopulister över hela Europa som känt att deras åsikter haft en kraftig medvind det senaste året. Den visar också att det inte per automatik går att dra några växlar mellan Donald Trums valseger i USA och hans meningsfränder i Europa.

Tvärtom kan det i Österrike varit så att chocken över Trumps seger fått många tveksamma att istället rösta på van der Bellen som lovat bli en mer traditionell president som inte lägger sig i inrikespolitiken.

Men bara för att Hofer nu förlorade är det för tidigt att döma ut högerpopulisternas chanser i övriga Europa.  Den lättnadens suck som nu många drar kan bli högst tillfällig.

Snart kommer två val där motståndskraften mot en rejäl högervridning ännu en gång prövas.

Enorma slitningar

I mars är det parlamentsval i Holland där högerpopulisten Geert Wilders parti ligger bra till i opinionsmätningarna. Nyligen införde Holland ett förbud mot att bära burka eller niqab på vissa offentliga platser. Ett sätt för de andra partierna att försöka vinna över röster från Wilders väljare.

I april och maj hålls presidentval i Frankrike. Möjligheten är stor att Nationella Frontens ledare Marine Le Pen går vidare till den andra valomgången där hon sannolikt ställs mot högerpartiets Francois Fillon. Oavsett vem av dem som vinner så innebär det en ny politisk kurs för Europa. Båda vill skrota sanktionerna mot Ryssland och godta annekteringen av Krim. I så fall en total omsvängning mot inställningen som gällt fram till nu.

Det skulle innebära enorma slitningar inom EU där ett antal länder omöjligen skulle kunna godta att plötsligt samarbeta med Ryssland president Putin utan att han återlämnar Krim till Ukraina.

Nuvarande presidenten Francois Hollande har så låga opinionssiffror att han inte ställer upp, vilket är unikt. Därför vet vi ännu inte vem som blir socialisternas kandidat.

Rejäl smäll

I höst är det val i Tyskland. Angela Merkel ställer upp för en fjärde period som förbundskansler och det ska till ett jordskred för att hon ska förlora. Men hennes popularitet har minskat, särskilt på grund av hennes välkomnande inställning till flyktingar. Det har gett Tyskland högerpopulister, Alternativ för Tyskland, en kraftig medvind. De ligger i dag runt 15 procent i opinionen och skulle i så fall bli landets tredje största parti.

Högerpopulisterna har gått på en rejäl smäll i Österrike men det är definitivt inte knockade för gott. Under det kommande året har de många chanser att resa sig och slå tillbaka.

ARTIKELN HANDLAR OM