Så låga straff får rattfylleristerna

KRIM

De sätter sig bakom ratten, kraftigt berusade eller höga som hus.

De dödar andra människor med sina bilar.

Men straffen blir låga – och snart är de ute på vägarna igen.

– Det är oacceptabelt, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Foto: Motormännen
Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig, på Motormännen menar att dagens straff är oacceptabla.
Foto: Trafikverket
Tabellen visar antal och andel omkomna personer i alkohol- och narkotikarelaterade (alkohol >0,2 promille) vägtrafikolyckor under åren 2008 till och med 2016.

Bara i Stockholm stoppades under en av polisens trafiksäkerhetsveckor i slutet på augusti 54 misstänkta drog- eller rattfyllon. De flesta kontrollerna gjordes dagtid, utanför förskolor och skolor.

Och så ser det ut – de flesta som stoppas för drog- eller rattfylla är inte personer som är på väg hem efter en blöt utekväll eller en fest.

– Majoriteten av de vi tar kör på dagtid. Det är personer med ett beroende, säger Göran Bolinder, samordnare på polisen i region Stockholm.

– Därför erbjuder vi alla efter provtagning frivillig beroendevård, i samverkan med St Görans sjukhus.

Hur stort mörkertalet är vet ingen.

Många återfaller i brott

Klart är att många av de som en gång kört påverkade gör det igen. I domar från landets domstolar framkommer gång på gång uttrycket ”återfallit i liknande brottslighet”.

Det är olovliga körningar, det är hastighetsöverträdelser, det är drogfyllor, det är rattfyllor. I värsta fall är det vållande till kroppsskada eller vållande till annans död.

Under förra året anmäldes nästan 25 000 drog- och rattfyllerier. Nästan hälften av de rapporterade förarna hade knark i kroppen. 88 procent av dem som anmäldes var män.

Och fyllorna får ödesdigra konsekvenser. Av dem som dog i trafiken förra året var var tredje, 83 personer, på grund av knark- eller alkoholpåverkade förare.

Låga straff

Men straffen är fortfarande relativt låga. Av de domar Aftonbladet tittat på då ett drog- eller rattfyllo kört ihjäl en människa ligger straffen i snitt på tre års fängelse.

– Det är för låga straff, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

– På senare tid har det varit någon dom där föraren fått fyra års fängelse, så vi hoppas det går åt rätt håll.

Han säger att straffen som det ser ut i dag är ”oacceptabla”.

– Det måste ju vara ett straff som stämmer någorlunda med det allmänna rättsmedvetandet.

Han säger att det också är viktigt att de som döms får vård.

– Det finns ju ofta ett missbruk.

En annan metod som visat sig framgångsrik är alkolås, som den som döms för rattfylla för första gången, och inte blir av med körkortet har möjlighet att installera på egen bekostnad.

– Bland dem så är det en mindre andel som återfaller.

Så är gränsen för rattfylleri – i några andra länder 00:24
FAKTA

1 av 500 bilister kör rattfull

• 24 700 rattfyllor och drograttfyllor polisanmäldes.

• Nästan hälften av anmälningarna gällde drograttfylla.

• 7 280 personer lagfördes för rattfylleri.

• Det sker mer än en begravning varje vecka året runt på grund av alkohol och narkotika i trafiken.

• 83 personer dog i en alkohol- eller drogrelaterad vägtrafikolycka år 2016, vilket är 31 procent av alla omkomna i trafiken.

• Två av tio dödade förare i trafiken har alkohol i kroppen.

• Mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken har alkohol i kroppen.

• Nästan hälften av alla singelolyckor med dödlig utgång är alkoholrelaterade.

• Betydligt fler män än kvinnor kör alkoholpåverkade.

• 7 procent av männen säger att de under det senaste året kört bil efter att de druckit alkohol.

• Var åttonde kvinna i åldern 18–19 år säger att de åkt med en alkoholpåverkad förare det senaste året.

• Var fjärde dödad mopedist är onykter.

• I genomsnitt är var femhundrade bilist rattfull.

• 88 procent av de misstänkta för rattfylla var män (2016).

• 76 procent = personuppklaringsprocenten för samtliga rattfylleribrott (2016).

Källa: Trafikverket, BRÅ. Siffrorna gäller för 2016,

FAKTA

Vad säger lagen?

Rattfylleri innebär att en person som kör ett motordrivet fordon:

• har minst 0,2 promille alkohol i blodet eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften,

• har narkotiskt ämne i blodet (gäller ej om substansen använts enligt läkarordination), eller

• är så påverkad av alkohol eller annat medel att personen inte kan köra på ett betryggande sätt.

Grovt rattfylleri innebär att en person som kör ett motordrivet fordon:

• har minst 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften,

• annars är avsevärt på verkad av slkohol eller annat medel, eller

• kör på ett sånt sätt att det innebär påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom återkallas vanligtvis körkortet under 12 månader. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år och körkortet återkallas under 24 månader.

Grovt rattfylleri i kombination med grovt vållande till annans död kan ge åtta års fängelse.