Ambulanssjukvårdaren Kenneth var först på plats – igen

”Lastbilens däck exploderade – folk trodde det var skottlossning”

KRIM

Sjukvårdaren Kenneth Lavrell, 64, var först på plats i ambulansen när larmet om två påkörda personer på Drottninggatan kom i fredags.

Han var även förste sjukvårdare på plats i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan den 28 februari 1986, när larmet då kom om att en person blivit skjuten.

– Jag ringde SOS och sa att det var Olof Palme som blivit skjuten. De trodde först inte på mig.

Foto: Robin Lorentz-Allard
Kenneth Lavrell är en av landets mest erfarna ambulanssjukvårdare.

Larmet om att två personer blivit påkörda av en lastbil i centrala Stockholm kom in i fredags eftermiddag. För Kenneth Lavrell, som jobbat som ambulanssjukvårdare i 37 år, lät det som ett ordinarie jobb.

– Sånt händer dagligen, det är inget konstigt, säger han.

Han och kollegan kastade sig in i ambulansen och tre minuter senare var de framme vid de två första offren.

– När vi kommer dit svänger vi från Barnhusgatan in på Drottninggatan och stannar till vid de två första som ligger ner.

Genast märker de att lastbilen inte är kvar på platsen.

– Då tänkte jag: han måste ha kört vidare. Det är något mer allvarligt än bara två påkörda.

När han tittar upp ser han att det är fullt kaos på Drottninggatan. Han larmar genast SOS för att få dit så många enheter som möjligt.

Ytterligare två ambulanser kommer snabbt till platsen och tar med de två första skadade.

Kenneth Lavrell och kollegan Viktoria Lenander upprättar en ledningsplats och börjar dirigera alla ambulanser som var på väg.

Flera vårdenheter samt räddningstjänsten kommer fram och springer ut mot de skadade.

Hur lång tid tog det för dig att förstå att det är en stor händelse?

– Tio sekunder kanske. Jag är tränad i det här och har den utbildning som behövs.

Åkte med Palme i ambulansen

Det är inte första gången Kenneth Lavrell suttit i en ambulans som varit först på plats vid en stor händelse.

– Stureplanskottlossningen, och mordet på Olof Palme. Och så Gottröra, då var vi var vi bland de ambulanser som var tillkallade dit.

När Olof Palme blev skjuten, den 28 februari 1986, larmades en ambulans dit som just hade lämnat en patient på S:t Görans sjukhus. Då visste man inte vem offret var.

– De två killarna i den ambulansen tog vägen via Kungsgatan/Sveavägen mot Norrtull för att åka hem. När det här hände var de på Kungsgatan vid korsningen mot Vasagatan. Då fick vi larmet på Sabbatsberg och åkte upp. När vi kom till platsen hade de precis öppnat bakluckan och tagit ut sin bår och då lastade vi in personen, som visade sig vara Olof Palme, på deras bår och i deras bil.

Kenneth Lavrell hoppade in i den ambulansen, tillsammans med en sjukvårdare och körde hjärt- och lungräddning hela vägen till akuten på Sabbatsbergs sjukhus.

– Jag försökte rädda livet på Olof Palme. Det gick inte så bra.

Det var du som berättade för SOS att offret var Sveriges statsminister?

– Ja. Jag ringde upp. De trodde först inte på mig.

Ditt starkaste minne från den händelsen?

– Att det gick så fort. Det tog åtta minuter från att vi fick larmet tills vi var på Sabbatsberg sjukhus.

– Och i fredags var vi nere på tre minuter: tre minuter efter larmet var vi på plats och då hade lastbilen precis kört in i Åhléns längre bort.

Först på plats på Stureplan

Kenneth Lavrell var även förste ambulanssjukvårdare på plats efter skottlossning på Stureplan i Stockholm, i december 1994, där fyra människor sköts ihjäl.

– Det var vid halv fem på morgonen och det var fullt med folk ute som var chockade och sprang omkring. Vi stannade vid Svampen. På den tiden hade vi inte det här med brytpunkten som vi har i dag. Skulle vi åka på en skottlossning i dag skulle vi aldrig åka fram – utan vi stannar några kvarter därifrån och inväntar polisen som ger oss klartecken att åka fram. Så var det inte på den tiden.

Så var det inte heller i fredags?

– Nej. Det var bara larm om en lastbil som kört på två personer, det är ju ingenting. Sånt händer dagligen, det är inget konstigt.

Tänkte ni på att det kunde komma en andra våg?

– Ja, när polisen började springa med dragna vapen.

Plötsligt hördes något som lät som skottlossning.

– Det smällde borta vid Drottninggatan. Då trodde de att de sköt där. Men det var däcken på lastbilen som exploderade. De var det de trodde var pistolskott och sprang på.

Ni har hyllats för er insats?

– Sånt här är jag tränad för. Vi har ledningsspel och sånt. Och ibland är vi på storövningar, till exempel på Arlanda.

Kenneth Lavrell berättar att det tog ett år innan han kallades in på förhör efter Palmemordet.

Sjukvårdsinsatsen hyllas av många

Hur var polisens agerande i fredags?

– Jättebra. Man fick se att polisen agerade ordentligt. Om man jämför med hur polisen agerat i förorterna där de var mer passiva. Här var de ordentligt aktiva.

Sjukvårdens insats efter terrorattacken har hyllats av Stockholms stad, Stockholms läns landsting, statsministern och kungaparet, och inte minst av allmänheten.

– När det blir en sådan här händelse ställs allting på sin spets. Man vill och förväntar sig att det ska fungera. Det blev väldigt tydligt i fredags att vi har duktiga medarbetare och en välfungerande organisation, säger Åke Östman, vd för landstingets ambulanssjukvård, AISA AB, som jobbat med Kenneth Lavrell i nästan 40 år.

– Kenneth är an av våra mest erfarna medarbetare och ingår i våra besättningsenheter. När det händer så här stora händelser känns det tryggt att ha så erfaren och kompetens personal i vår sjukvårdsledning.

ARTIKELN HANDLAR OM