Flickans egna ord om tvångsgiftet: ”Livet är inte värt att leva”

KRIM

Föräldrarna ville gifta bort den 13-åriga flickan mot hennes vilja och dömdes på onsdagen för försök till tvångsgifte.

I en skriftlig berättelse från polisens förundersökning ger flickan sin egen version.

”Om de vill döda mig får de göra det. Det är bara en gång man dör. Låt vara, det här livet är inte värt att leva”, sa hon.

Berättelsen börjar när den 13-åriga flickan kom hem från skolan onsdagen den 11 november 2015.

Klockan var tre på eftermiddagen. När hon kom hem var hela släkten samlad:

Jag gick in genom dörren och stannade. De tittade och läste Al fatiha (inledande versen i Koranen). Då sa jag till dem, vad har hänt ?”

Är det någon som dött?”

Då började släktingarna gratulera till henne, utan att hon förstod varför. En släkting sa:

– Vi har förlovat bort dig.

Och jag sa till henne: Jag har sagt till er jag vill inte. Då sa hon: Det är inte upp till dig. Vi kommer att säga till dig vem som bestämmer. Det är inga flickor som bestämmer såna saker.”

1 av 4 | Foto: Polisen

Låste in sig och började gråta

Gratulationerna fortsatte och flickan gick till badrummet, låste in sig och började gråta.

Mamman tvingade då ut henne och förbjöd henne att gråta, uppger flickan. När hon vägrade gå ut, blev hon slagen.

En annan släkting kom dit och sa till flickan att det är lika bra att hon gör som släkten bestämt.

Då sa jag: Om de vill döda mig får de göra det. Det är bara en gång man dör. Låt vara, det här livet är inte värt att leva.”

När hon kom ut pratade släkten om detaljer för skrivandet av ett äktenskapskontrakt och om att flickan skulle få nya kläder.

Jag sa: Jag vill inte. Jag vill inte ha någonting. Då sa mamma: Vi åker bara för att titta på kläder så får vi se om jag vill ha något. Då sa mormor: Ja ni får hämta/köpa underkläder och en klänning för kontraktsskrivningsfest. ”

Klockan hade då blivit sju på kvällen. Släkten gick och flickan blev kvar hemma med sina föräldrar.

Då ville hennes pappa tala med henne, berättar flickan.

Då sa jag: Vad vill du ha? Säg till mig, säg till mig. Då sa jag: Vad är det frågan om? Allt som du vill göra det har du gjort och då så, det är slut. Då sa han: Min dotter, den unge mannen han är bra och jag sa: Det har du sagt till mig att han är bra fast jag vill inte ha honom. ”

Pappan svarade att hon måste acceptera och att det inte var upp till henne.

Jag sa okey och så gick jag och sov.”

”Mamma slog mig”

Dagen därpå, 12 november, gick hon till skolan. Hon mådde inte bra, vilket läraren märkte, så hon fick gå hem.

Hemma bråkade familjen om detaljer i äktenskapskontraktet och var det skulle skrivas.

Flickan gick till sitt rum och höll på att göra läxor när hennes mamma kom in och ville att flickan skulle prata i telefon med den 24-årige man som var tänkt att bli hennes make.

Jag har läxor. Jag ska studera först. Jag har ingen tid för honom”, svarar flickan.

När hon vägrade hotade mamman henne med stryk.

Jag sa till henne att så fort jag är klar med mina studier ska jag prata med honom. Då kom hon och tog boken från min hand och sa till mig: Res upp dig, du ska prata med honom.”

Flickan sa att hon hade prov i skolan dagen efter, och fortsatte att vägra ringa mannen.

”Då började hon slå mig. Hon sa: Res upp dig, kom prata med honom.”

Samtidigt ringde telefonen – det var ”fästmannen”.

Flickan svarade avvisande och mamman tog över telefonen.

Hon och mamman hamnade i ett hetsigt bråk, då flickan återigen sa att hon inte ville prata med mannen och mamman på nytt hotade med stryk. När hon lämnat rummet återgick 13-åringen till sina läxor och började fundera på att fly och göra en polisanmälan. Hon pratade med en person om det, som tyckte att hon skulle göra det , men att hon borde vänta lite:

”Jag sa till honom: Varför ska jag vänta? För att jag vill komma till Sverige.”

”Kommer inte hålla käften”

Dagen efter tvingade föräldrarna flickan att följa med hem till en släkting, där fler detaljer om äktenskapet skulle avhandlas. Mamman beordrade flickan att se glad ut och hotade återigen henne med stryk – om flickan skulle fortsätta att säga emot.

”Då sa hon: Håll käften!”

”Jag kommer inte att hålla käften”, svarade flickan.

Hon var väldigt ledsen och beklagade sig för några släktingar som uppmanade henne att ha tålamod.

Familjen satte sig i bilen för att åka till släktingen:

Jag sov på vägen dit för att jag ska inte bråka med min familj ”.

Väl på plats åt alla tillsammans – förutom 13-åringen. Med var även ”fästmannen”.

Efter maten skulle alla åka och köpa festkläder till kontraktskivandet.

Jag ville inte åka och började gråta.”

En kvinnlig släkting kom fram till henne och undrade vad som hänt. Flickan svarade:

Jag vill inte, det är ni som tvingar mig. Då sa hon: När hade vi frågat tjejer om de vill eller inte. Det är vi, familjen som bestämmer detta. Inte flickan. Fattar du? Då sa jag till henne: Så var det förr i tiden, inte nu i min tid. Jo, sa hon.”

Köpte ringar

Mot sin vilja kördes hon i väg till klädaffären, tillsammans med släktingar och ”fästmannen”. De skulle även köpa ringar till paret.

”Då sa jag till dem: Jag vill inte. De sa: Okey, du får se.”

Släktingar valde ut en klänning och de köpte ringar också. Flickan tvingades ställa upp på bild med sin blivande make. Efteråt åkte hon hem gråtandes.

Den 15 november var dagen för kontraktskrivningen. Mamman tog sin dotter till en frisör och sedan till en sal som bokats för festen.

Alla var där och applåderade när hon kom in.

Flickan sa att hon behövde gå på toa. I handen hade hon en telefon.

”Jag sa att jag vill gå till badrummet för att jag vill ringa till polisen.”

Men hon fick aldrig chansen – släktingar följde med till toaletten.

Hon fördes ut till salen, där alla dansade – och där hennes blivande make satte en ring på hennes finger.

Efter att han satt ringen på min hand började han att mata mig med sötsaker.”

Släkten tog kort på paret.

Varnades av släkting

När festen var över undrade en yngre släkting varför hon betedde sig så konstigt.

När flickan förklarade att hon vägrade bli tystad och tvingades att göra saker mot sin vilja, varnade släktingen henne:

”Du kommer att få väldigt mycket bekymmer i ditt liv. ”

Först klockan fyra på morgonen fick flickan gå och lägga sig, trots att hon upprepade gånger sa att hon både var trött och hade läxor att göra.

När hon äntligen lagt sig, kom ”fästmannen”, uppger flickan.

”La sin hand på min kropp”

Han la sig bredvid mig och han la sin hand på min kropp. Jag slog honom och pushade honom så han ramlade på golvet.”

”Jag sa: Jag vill sova, god natt”.

Under veckorna som följde fortsatte flickan trotsa både ”fästmannen” och föräldrarna, som lämnade henne allt oftare ensam med 24-åringen. Men flickan höll fast vid sina beslut.

Och varje vecka fick jag stryk två gånger.”

Till sist ringde hon polisen från sin mobil, polisen kopplade in en tolk i samtalet och hon berättade allt.

En patrull kom till boendet där hon befann sig.

– Jag vill åka med er, sa flickan till polismännen.

På onsdagen dömdes hennes föräldrar för försök till tvångsgifte.

Därför ökar antalet brott i Sverige 00:43