Utsatt för brott? Hit vänder du dig!

Foto: Foto: Per-Olov Sännås
KRIM

Grooming

För många barn är nätet en självklar plats att umgås med kompisar och lära känna nya vänner. Men här finns också beräknande vuxna som söker upp barn för att komma åt nakenbilder eller begå sexuella övergrepp. Det kallas gromning och är olagligt.

Om du misstänker att ditt barn blir utsatt:

Gör en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller besök en polisstation. Anmäl även om du bara har ett alias eller användarnamn på en person. Anmäl också till sajten.

Att tänka på vid anmälan:

Anmäl så snart som möjligt. Det kan vara svårt för polisen att få tag i loggar och andra bevis om det har gått för lång tid. Spara information som chattar och meddelanden på datorn eller skriv ut och spara på papper. Det kan bli viktiga bevis.

Polisen tar gärna emot tips om sajter, alias eller användarnamn. E-posta tipsen till: [email protected]

Beskrivning av gromning

Gromning innebär att någon tar kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte. Den första kontakten sker ofta på chattforum eller spelsajter. En förövare kan ha kontakt med flera hundra barn samtidigt, vissa så unga som åtta år.

Genom bekräftelse, mutor och utpressning försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp. Gromning kan ge böter eller fängelse i upp till ett år.

Bedrägerier

Bedrägeri kan innebära att du blir lurad av en gärningsperson som leder till ekonomisk skada för dig.

Viktigt att anmäla:

Du kan polisanmäla bedrägeri via telefon 114 14 eller genom att besöka en polisstation. Är det akut eller pågående ring 112.

Tänk även på:

Kontakta ditt försäkringsbolag för att kontrollera om din försäkring täcker bedrägerier.

Beskrivning av bedrägeri

Bedrägeri innebär att en gärningsperson vilseleder (lurar) någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Vilseledandet måste medföra att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och att det leder till ekonomisk skada för den som blir vilseledd.

Exempel på bedrägeri är när en gärningsperson skickar falska fakturor eller lurar någon att göra en dålig investering. Det är också bedrägeri när en gärningsperson kopierar uppgifter från någons kontokort (skimning) för att kunna ta ut pengar från dennes bankkonto eller handla saker på kredit.

ID-kapning

Upptäcker du att någon köper varor, tjänster eller tar krediter i ditt namn har du råkat för bedrägeri genom identitetsintrång. Anmäl bedrägeriet till polisen snarast möjligt.

Viktigt att anmäla:

Du kan göra en polisanmälan om identitetsintrång till polisen genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation.

Att tänka på:

Polisanmäl bedrägerier så snart som möjligt och bestrid fakturan.

Om du får uppgifter om att kreditupplysningar har tagits i ditt namn och som du inte begärt, finns det möjlighet att spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretaget.

Ring din bank och kontrollera dina konton. Spärra kortet hos din bank.

Kontrollera med Skatteverket att du är folkbokförd på rätt adress.

Kontrollera med Svensk Adressändring att ingen eftersändning har gjorts.

Brott i nära relation

Hjälp och stöd:

Du kan kontakta polisen för att få stöd och hjälp när du blivit utsatt för ett brott i en nära relation.

Uppsök närmaste polisstation eller ring 114 14. Är det akut eller pågående ring 112. Polisen tar upp en anmälan, men kan även svara på frågor och hänvisa dig vidare till en hjälporganisation.

Polisen gör vanligtvis en riskanalys och kan vid behov hjälpa dig med olika former av skydd, till exempel överfallslarm.

Är du barn eller ungdom och har blivit utsatt för eller bevittnat våld i hemmet kan du ringa till BRIS för att få hjälp och stöd.

Ideella organisationer med jourer för brottsutsatta finns på de flesta orter i landet. Du hittar dem bland annat via Kvinnofridslinjen och Brottsofferjouren. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit alla, även män, kan ringa kostnadsfritt. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning. RFSL - Riksförbundet för sexuellt likaberättigande har en brottsofferjour för HBTQ-personer.

Du som är ung:

Du som barn eller ungdom är extra utsatt då den vanligaste förövaren vid brott mot barn är en förälder eller annan närstående till familjen. Mer information om hur du kan få hjälp och stöd hittar du på sidorna för barn och ungdomar.

Barn som upplever våld hemma:

Barn som bevittnat våld i hemmet har rätt till brottsskadeersättning. Det är därför viktigt att polisen dokumenterar att barn varit närvarande och vad de upplevt. Ansökan om brottsskadeersättning görs hos Brottsoffermyndigheten.

Viktigt att anmäla:

Anmäl brottet genom att uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14. Är det akut ring 112. Genom att göra en polisanmälan har du möjlighet att stoppa det våld eller de övergrepp du utsätts för. En anmälan kan också möjliggöra att gärningsmannen kan lagföras.

En polisanmälan är nödvändig för att du ska kunna få ersättning från ditt försäkringsbolag och vid vissa omständigheter även från Brottsoffermyndigheten.

Att tänka på vid anmälan:

Är du skadad bör du få dina skador dokumenterade, helst fotograferade, av en läkare. Spara också eventuella hot du får på telefonsvararen, via e-post eller sms. Tänk efter: vem som kan ha sett skador, om du skrivit något i din dagbok, om det finns tidigare skador som är dokumenterade genom bilder med mera. Detta kan vara viktiga bevismaterial.

Brottsoffersamordnare:

I de flesta län har polisen brottsoffersamordnare. Ring 114 14 och fråga efter brottsoffersamordnaren på din ort.

Stöd i rättsprocessen:

Du har i de flesta fall rätt att ta med dig en stödperson vid besök hos polisen. Du bestämmer själv vem som ska vara din stödperson. Det kan vara en vän, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon från en brottsoffer- eller kvinnojour. Stödpersonen får inte någon ersättning för att delta.

Du kan även få ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Om det beviljas är det kostnadsfritt. Målsägandebiträdet stöder dig genom hela den juridiska processen. Om du önskar ett målsägandebiträde talar du om det för polis eller åklagare.

Beskrivning av brott i nära relation

Brott i nära relation är ett samlingsbegrepp för flera brott där offer och förövare har eller har haft en nära relation. Brotten kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan också vara brott där man tvingar eller hotar någon, stänger in någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov. Med nära relation menas att man är eller har varit gift, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Även barn, föräldrar och syskon räknas som närstående. Brotten handlar ofta om olaga hot, misshandel eller sexuellt våld.

Hedersrelaterade brott sker inom familjen där motivet är att upprätta familjens heder. Hedersrelaterade brott är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Mer om hur du kan få hjälp och

Näthat

Näthat, hot och trakasserier på nätet drabbar inte bara unga utan är ett brett samhällsproblem. Det är viktigt att du polisanmäler även om du är osäker på om det som hänt är ett brott. Och gör det snabbt – då är det lättare för polisen att utreda.

Hjälp och stöd:

Du kan kontakta polisen för att få stöd och hjälp när du blivit utsatt för näthat. Polisen eller Brottsofferjouren kan hänvisa dig vidare till en hjälporganisation. Ideella organisationer med jourer för brottsutsatta finns på de flesta orter i landet. Är du barn eller ungdom och har blivit utsatt för näthat kan du ringa till BRIS.

Viktigt att anmäla:

Om du drabbas av näthat ska du snabbt göra en polisanmälan. Ofta behöver polisen begära ut information från internetoperatörer, som bara sparas i sex månader.

Anmäl brottet genom att uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14. Det kan vara svårt för dig att avgöra om du utsatts för brottsligt näthat, polisen hjälper dig att göra den bedömningen.

Samma person som har utsatt dig kan också ha utsatt andra. Därför kan din anmälan bidra till att fler brott klaras upp. Dessutom får samhället en bild av hur stort problemet är. En rättvisande brottsstatistik hjälper polisen att prioritera, se trender och att informera om och förebygga brott.

Att tänka på vid anmälan:

Tänk på att spara bevisen själv. Skriv inte bara ut på papper, utan spara även digitalt. Trots att det kan kännas jobbigt att ha kvar ett hotfullt meddelande är det viktigt att inte radera mejlet eller inlägget.

Ta skärmdumpar, så har du bilder, kommentarer eller inlägg sparade även om de skulle raderas. Du kan också be någon titta på originalet. Om ärendet skulle gå till rättegång kan den personen vittna om att din skärmdump inte är manipulerad.

Tänk även på:

Om någon skrivit något dumt om dig kan du be dem, på ett trevligt sätt, att ta bort det. För att få bort kränkande material från nätet ska du vända dig direkt till nättjänsten som missbrukats. Det kan också leda till att personen som hotat dig blir avstängd. Gör inte det förrän du har sparat bevisen.

Beskrivning av näthat

Näthat är ett samlingsbegrepp, ofta menar man förolämpning och förtal. Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den. Näthat drabbar inte bara barn och ungdomar utan även vuxna och kända personer.

Övriga brott:

Här kan du läsa om hur du går tillväga om du är utsatt för andra brott.

Källa: Polisen

Aftonbladet

ARTIKELN HANDLAR OM