"Vi tar problemet på stort allvar"

Säkerhetschefen om radikalisering inne på svenska anstalter

1 av 2
Per Westberg, Kriminalvårdens säkerhetschef
KRIM

Inom Kriminalvården märker man en ökning av radikala, våldsbejakande extremister.

Ett problem som man tar på stort allvar.

Men fortfarande är det bråk om vardagliga saker som orsakar flest konflikter inne på svenska anstalter.

– Som matlagning och köksbestyr, säger Per Westberg, Kriminalvårdens säkerhetschef.

De senaste åren har man inom Kriminalvården sett hur allt fler religiöst radikaliserade personer döms att avtjäna sina straff på svenska anstalter.

Den 23-årige mannen som dömdes för mordet i Halmstad 2013 där en 25-årig man mördades, har under sin tid på anstalt uttryckt allt mer radikala åsikter och hamnat i bråk med medfångar om religiösa åsikter.

Identifierat "sändare"

Kriminalvården har nu kartlagt hur den ska möta både radikalisering och våldsbejakande extremism i fängelser.

– Problemen att folk radikaliseras uppstår inte alltid inne på anstalterna utan utmaningen är att det kommer in folk med radikala åsikter, det är fler med de åsikterna som hamnar hos oss, säger Per Westberg, Kriminalvårdens säkerhetschef.

Det handlar främst om våldsbejakande islamism som man märker en viss ökning av. Men Kriminalvården har gjort en analys av såväl islamistisk som höger- och vänsterextremism.

Kriminalvården har identifierat ett antal "sändare", det vill säga personer som aktivt försöker rekrytera eller radikalisera andra personer i fängelset till våldsbejakande extremistisk islamism.

– Det handlar om färre än tio personer, en siffra som förändras i takt med att folk muckar eller döms, säger Westberg.

"Matlagning och köksbestyr"

Man har även identifierat drygt 50 personer som sympatiserar med våldsbejakande extremism.

Det har hänt att konflikter uppstår men den vanligaste källan till bråk inne på anstalter är snarare de som uppstår mellan olika gäng eller de som handlar om vardagliga saker.

– Som matlagning och köksbestyr, säger Per Westberg.

Personal på landets fängelser och häkten ska nu utbildas för att bli bättre på att upptäcka radikalisering bland de intagna för att förhindra framtida problem. En person får ha vilken politisk övertygelse eller utöva vilken religion som helst på svenska anstalter men predikar man om våld i någon religions namn och försöker värva intagna ska Kriminalvården jobba mot det. Dels med information och utbildning av anställda så att de ska kunna upptäcka tecken på att en person går in i en radikaliseringsprocess och dels genom förstärkt samverkan med andra myndigheter.

– Vi jobbar medvetet med samma strategi som vi har för alla klienter. Vi tittar på vad de har för behov av vård och var ska de placeras. Vi tar stor hänsyn till att inte placera dem med fel folk, säger Westberg.

– Vi har ett antal lång- och kortsiktiga punkter och genomför vi dem nu är det nog ingen fara, men om inte så kan vi få problem om fyra-fem år om vi slår oss till ro.

ARTIKELN HANDLAR OM

Brott