Poserade – med halshuggna kroppar

I dag kom domen: Sex månaders fängelse

KRIM

Den 24-årige mannen deltog i strider mot IS i Irak.

Där lät han sig fotograferas med halshuggna kroppar och ett avhugget huvud – bilder som han lade upp på Facebook.

Han åtalades i Sverige för krigsförbrytelse och i dag kom domen: Sex månaders fängelse.

Foto: POLISENS FÖRUNDERSÖKNINGSPROTOKOLL/TT/ÅKLAGARMYNDIGHETEN
24-åring poserade med halshuggna kroppar på Facebook – döms till sex månaders fängelse för krigsförbrytelse.

Brottet skedde enligt åtalet i Irak våren-sommaren 2015.

24-åringen var ansluten till en milis och var med och utsatte i vart fall fyra döda människor för förödmjukande eller nedsättande behandling.

Åklagaren framhöll att de döda är att betrakta som skyddade personer enligt allmän folkrätt eftersom de blivit försatta ur stridbart skick genom död i strid, alternativt dödats som civila.

Första åtalet i Sverige

Det förödmjukande eller nedsättande består enligt gärningsbeskrivningen i att 24-åringen poserat, låtit sig fotograferas och publicerat bilderna på sitt Facebook-konto. Vem som dödat de fyra är av underordnad betydelse.

På en av bilderna sitter han bredvid ett huvud som lagts på ett fat.

I åtalet, som är det första i Sverige i sitt slag, gör åklagaren gällande att gärningen varit ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten och ingått som ett led i eller på annat sätt i samband med den väpnade konflikten.

Blekinge tingsrätt, som meddelade dom i dag, konstaterar att bilden med med det avskilda huvudet är nedsättande som åklagaren påstått. Däremot inte övriga bilder.

Nekar till brott

24-åringen medger att det är han på bilderna men nekar till brott.

Han hävdar att han känt sig tvingad att medverka på bilderna. Tingsrätten har inte hittat något i bildmaterialet som pekar på det, tvärtom ger vissa bilder intryck av motsatsen, heter det i domen.

I en personutredning framgår att mannen är född och uppvuxen i Bagdad, Irak, där han har kvar större delen av sin släkt. Han kom till Sverige i oktober 2015 och har bott hos släktingar i Skåne och Blekinge. Han uppger att han har 6-årig grundskola i hemlandet, och har arbetslivserfarenhet som soldat, polis och taxichaufför. Han berättar i utredningen att han också dricker relativt stora mängder alkohol så gott som dagligen.

24-åringen dömdes i somras för rån. Han hade då lämnat ut nycklar till några släktingars lägenhet i Karlskrona som han pekat ut för sina kumpaner. De tog sig in, band de fem släktingarna med tejp under hot med pistol och knivar. De länsade därpå lägenheten på värdesaker och fick bland annat med sig smycken, mobiltelefoner, id-handlingar och kontanter.

Straffet blev fängelse i tre år och sex månader. Efter straffet, som han nu avtjänar, ska han utvisas med förbud att återvända före 2026. Nu läggs ytterligare sex månader till på strafftiden.

Kammaråklagare Hanna Lemoine är tillfreds med hur tingsrätten bedömt fallet, även om bara en av bilderna nu anses så allvarlig att den är straffbar. Domen är principiellt viktig för handläggningen av framtida mål, anser hon.

– Det finns ju på internet i dag mycket bilder av liknande karaktär från bland annat kriget i Syrien, säger Hanna Lemoine. Och genom att domstolen nu bekräftat att den svenska lagstiftningen också omfattar det här beteendet, kan det ha betydelse för kommande utredningar om vi har liknande bilder med kända gärningsmän här i Sverige.

Åklagarna, som hade yrkat på två års fängelse, ska nu analysera om domen ska överklagas för att få till en straffskärpning.

FAKTA

Därför utreder svensk polis krigsförbrytelser

Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan, som är grunden för den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Det innebär att Sverige har förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser lagförs.

Alla länder har en skyldighet att lagföra dessa mycket allvarliga brott och det anses viktigt att inte heller Sverige blir en fristad för personer som begått sådana brott.

För folkmord döms den som begår en viss gärning, till exempel att döda, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan. Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller livstid.

För brott mot mänskligheten döms, om en viss gärning som till exempel att döda, utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila. Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller livstid.

För krigsförbrytelser döms, om en viss gärning som till exempel att döda, misshandla eller plundra, ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Straffet är fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, lägst fyra år och högst arton år eller livstid.

Källa: Polisen