Fuglesangs bittra kritik

Borde ha fått komma i väg tidigare – beskyller svenska myndigheter och politiker

Foto: Jerker Ivarsson
Försenad Christer Fuglesang ska snart ut i rymden, sägs det. En resa som enligt honom själv borde blivit av för länge sedan. Andra länder har köpt sig före i kön.
NYHETER

Snart går Christer Fuglesangs högsta dröm i uppfyllelse.

Det kunde gott ha skett långt tidigare, tycker han och kritiserar svenska myndigheter och politiker.

Andra länder har köpt sig före i kön, förklarar Rymdstyrelsen.

Det europeiska rymdorganet ESA utsåg 1992 Christer Fuglesang till astronautkandidat. Efter utbildning i Ryssland var han klar 1995. Därpå följde Nasas rymdcentrum i Houston och 1998 fick han astronautexamen med specialkompetens för amerikanska rymdfärjor.

Han blev förste europeiske astronaut med såväl rysk som amerikansk utbildning. Men ingen rymdfärd, inte förrän nu.

Sommaren 2003 skulle det skett, men katastrofen med rymdfärjan Columbia samma år sinkade rymdprogrammet.

När TT träffar Fuglesang i samband med de intensiva träningarna i Houston, sticker han inte under stol med att han känner sig förbigången.

– Folk som börjat långt efter mig har flugit före mig. De astronauter som började samtidigt som jag har flugit två, tre gånger redan, påpekar han med viss skärpa.

”Ett faktum”

TT: Kunde Sverige som nation ha tryckt på bättre?

– Det får du fråga Rymdstyrelsen om.

TT: Men om jag frågar dig?

– Jaaa, om jag jämför med vad andra länder gjort, så har deras politiska och nationella rymdstyrelser uttalat mycket mera intresse och påtryckningar mot ESA, och gjort mycket mer för att få upp sina astronauter än vad Sverige har gjort. Det är ett faktum.

Enligt Rymdstyrelsens generaldirektör Per Tegnér har flera ESA-länder varit beredda att betala Ryssland runt 100 miljoner kronor för att få upp sina astronauter fortare.

– För Tyskland och Frankrike är det lättare att betala den summan. Men även mindre länder som Belgien och Nederländerna har gjort det.

– De har betalat sig före i kön. Men vi har inte tyckt att vi ska ta av vår rymdbudget.

Sveriges skärv

På TT:s fråga om vem Fuglesang bör skjuta in sin kritik på, regeringen eller Rymdstyrelsen, svarar Tegnér:

– Det är ett delat ansvar. Vi har inte föreslagit några större satsningar med hänsyn till de mål som regeringen satt upp för vår verksamhet, som fokuserar mer på teknisk utveckling och industriella frågor än på ett bemannat rymdprogram för att få upp en astronaut tidigare.

Enligt Tegnér bidrar Sverige med 20 miljoner kronor årligen till ESA:s bemannade rymdprogram.

– Vi har betalat vår lilla skärv och förväntat oss att alla andra uppträder i ordentlig köordning. Så har det inte blivit.

Han målar upp en bild av Fuglesang som disciplinerat stått i kön på typiskt svenskt sätt:

– Christer är en mästare i tålamod och har tagit den här långa väntetiden på ett fantastiskt bra sätt.

Vad Fuglesangs uppgifter blir åren efter den första rymdfärden är oklart. Han säger till TT att ”om det finns lite rättvisa i systemet” borde chansen vara hyfsad att få åka upp igen. Han skulle gärna stanna på ISS ett halvår.

– Om jag ser de flygningar som finns med ESA, och de astronauter som finns, borde jag få en flygning till.

Fakta: Rymdstyrelsen

Lars Pedersen/TT