Regeringen: Den demokratiska utvecklingen i Palestina går bakåt

SAMHÄLLE

800 miljoner kronor svenska skattekronor betalas årligen till Palestina i hopp om att göra landet demokratiskt.

I själva verket går utvecklingen bakåt.

– Den har inte gått framåt så som vi önskat, säger Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin.

Regeringen anklagas för att miljontals skattekronor i bistånd går till palestinska organisationer som kan kopplas till terror och antisemitism.

Vissa oppositionspartier kräver att biståndet fryses inne, andra att högre krav ställs på biståndsmottagare i Palestina (se annan artikel här).

En del av den mångåriga kritiken mot den svenska regeringens biståndspolitik handlar om att den palestinska myndigheten PA betalar ut pengar till terrordömda. Nyligen rapporterade Jerusalem Post att PA betalade ut 347 miljoner dollar (närmare 3 miljarder svenska kronor) till terrordömda och deras familjer.

Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet
Ulrika Modéer.

Eftersom varken utrikesminister Margot Wallström, (S), eller biståndsminister Isabella Lövin (MP) vill ställa upp på en intervju är det Ulrika Modéer, statssekreterare hos Lövin, som får svara på kritiken. Hon säger att inga pengar går direkt till den palestinska myndigheten.

– Vi ger vårt bistånd via de multilaterala organisationerna, som FN, Världsbanken och EU. Vi är oerhört tydliga med att bistånd inte ska gå till något som kan uppfattas som uppvigling, hatbrott eller propaganda.

Årligen betalas i snitt cirka 800 miljoner skattekronor till palestinierna – även om siffran för 2017 var 100 miljoner kronor högre. Det gör Sverige till en av de största europeiska givarna av bistånd till Palestina. Pengarna ska hjälpa till att bygga upp en demokratisk stat.

Inga fria val och utvecklingen går bakåt

Men i själva verket går den demokratiska utvecklingen bakåt. I en rapport från Amnesty international från 2017 anklagas de styrande i Gaza och Västbanken för att gripa och misshandla journalister och aktivister som kritiserar deras styre.

Palestinas president Mahmoud Abbas har suttit sedan 2005. Han är för närvarande inne på sitt trettonde år vid makten. Inga allmänna val har hållits sedan 2006.

Även om Ulrika Modéer pekar på några lyckade projekt finansierade med svenska biståndspengar medger hon att landet har stora demokratiska problem.

– Den demokratiska utvecklingen och möjligheterna för en välfungerande statsbyggnad i Palestina går inte framåt så som vi önskar. Vi konstaterar en tillbakagång när det gäller grundläggande demokratiska frågor, säger Ulrika Modéer.

Den svenska regeringen har dock fastslagit att den israeliska ockupationen är det största hindret för utveckling i Palestina.

Apropå oppositionens kritik säger statssekreteraren att regeringen inte har något att dölja. Hon har dessutom svarat på kritiken i utrikesutskottet.

– Att vi erkände Palestina som stat har ju säkert också väckt en stor del av debatten. Man kan fundera på vad finns det för intressen bakom som gör den här debatten så oerhört polariserad i förhållande till liknande situationer där vi också jobbar i svåra miljöer med demokratiska tillkortakommanden?

”Vad är alternativet?”

Hon poängterar att det råder en bred politisk samsyn över vikten att stödja Palestina.

Även alliansregeringen betalade ut omfattande bistånd till Palestina. Men den rödgröna regeringen erkände staten Palestina 2014 och höjde samtidigt det bilaterala biståndet till Palestina från 1 miljard till 1,5 miljarder kronor under en femårsperiod.

Lösningen är inte att göra radikala förändringar i biståndet, så som vissa i oppositionen kräver, säger Ulrika Modéer.

– Frågan är också vad är alternativet? Utan fred i Palestina blir det inte fred i Mellanöstern, och vi måste bidra med hjälp till grundläggande infrastruktur och återuppväcka framtidstron hos den unga befolkning, säger hon.

Jerusalem den heliga staden - för tre religioner 00:37

Biståndsligans tio-i-topp 2017

Siffrorna avser de bilaterala landstrategierna.

  1. Tanzania – 1, 139 miljarder

  2. Afghanistan – 1, 028 miljarder

  3. Somalia – 689 miljoner

  4. Etiopien – 659 miljoner

  5. Palestina – 504 miljoner

  6. DR Congo – 482 miljoner

  7. Zambia – 481 miljoner

  8. Mocambique – 468 miljoner

  9. Kenya – 463 miljoner

  10. Uganda – 439 miljoner

Fotnot: Observera, att i dessa summor är inte kärnstöd från UD inräknat, utan det handlar endast om de stöd som går genom Sida.

Källa: Sida

ARTIKELN HANDLAR OM