Ministern sågar uppmärksammat flyktingpåstående: Stämmer inte

1 av 3 | Foto: Jonas Eng
Ann Linde ledde regeringens krishantering.
SAMHÄLLE

Regeringen fick i migrationsutredningen kritik för att det fanns information om flyktingströmmarna som aldrig spreds.

Men nu slår Ann Linde (S), som ledde regeringens krishantering, tillbaka och menar att det inte stämmer.

– Vi agerade när vi skulle agera, säger EU- och handelsminister Ann Linde, då statssekreterare hos inrikesministern.

Här är sanningen om vad regeringen visste om flyktingkrisen.

Under sommaren 2015 verkade ingen ana vad som skulle komma till hösten. Migrationsverket sänkte sin juliprognos till 74 000 asylsökande, färre än under 2014 då drygt 80 000 sökte asyl i Sverige.

I efterhand vet vi att den prognosen var fel – 163 000 personer sökte asyl i Sverige under rekordåret 2015.

Förra veckan lämnade utredaren Gudrun Antemar en utredning till inrikesminister Anders Ygeman (S) om hur Sveriges mottagande av flyktingar fungerade under rekordåret 2015.

En formulering i utredningen har uppmärksammats särskilt. Det står nämligen att det fanns information om flyktingsituationen som aldrig spreds i Regeringskansliet:

”Det är inte orimligt att anta att beredskapen i Regeringskansliet och i andra myndigheter hade varit högre i början av hösten om kunskapen om att juliprognosen hade blivit inaktuell hade spritts”.

– Vi hade personer inne i Turkiet och i Syrien som framåt sommaren återvände och sa att det är många som rör på sig. Vi hade information väldigt kort efter att vi hade lämnat prognosen på sommaren att det rörde på sig, sa Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket, till Studio Ett när utredningen presenterats.

Så vilken information fick Regeringskansliet?

Från och med 5 augusti 2015 skickade Migrationsverket veckorapporter till Justitiedepartementet, som gick ut till statssekreterare och tjänstemän på departementet.

Rapporterna visade redan från slutet av juli att fler sökte asyl i Sverige än vad juliprognosen sa. Under augusti månad ökade antalet asylsökande med ett par hundra för varje vecka som gick.

Trodde syrier skulle stanna i Tyskland

I början av augusti konstaterade Migrationsverket att många flyktingar rörde sig på Balkan och kom in i EU via Turkiet. Men man trodde inte att så många syrier skulle till Sverige, utan att de flesta skulle stanna i Tyskland. Anledningen var att Tyskland beslutat att inte skicka tillbaka syriska flyktingar till det EU-land de först registrerades i enligt Dublinförordningen.

Däremot kunde Migrationsverket tidigt konstatera att ensamkommande barn i första hand sökte sig till Sverige.

Veckan därpå, 12 augusti, konstaterar man att antalet asylsökande syrier underskattats i juliprognosen.

26 augusti slår Migrationsverket fast att situationen på Balkan började att eskalera. Ungern byggde stängsel av taggtråd och situationen i Makedonien beskrevs som kristillstånd. Men då hade ännu bara ett hundratal fler personer sökt sig till Sverige än veckan innan.

Det var början av i september det egentligen tog fart. Första veckan i september registrerades 3239 asylsökande, veckan därpå sökte hela 4489 personer asyl.

För Migrationsverket kom den verkliga insikten om att något särskilt var på väg att hända när hundratals flyktingar dök upp på färjeterminaler och tågstationer i början av andra veckan i september. 9 september träffades regeringens krissamordningsorgan för första gången. Gruppen leddes av EU- och handelsminister Ann Linde (S), då statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman.

– Vi följde siffrorna vecka för vecka och det var inte ett stort hopp i siffrorna förrän första veckan i september, säger Ann Linde.

”Det stämmer inte”

Hon håller inte med utredningen att det fanns information som inte spreds på regeringskansliet och att det skulle ha påverkat regeringskansliets beredskap.

– Nej, det stämmer inte. Det stämmer inte alls, jag ledde regeringens krishantering, under inrikesministern som har ansvar för detta, och då följde man händelser på daglig basis, säger Linde.

Hon menar att Regeringskansliet agerade när det skulle.

– Jag delar inte den uppfattningen att det fanns något datum som hade kommit tidigare och att vi skulle vara igång tidigare.

Var det här på politisk nivå under augusti?

– Ja, det var redan på politisk nivå när det var extramöte under våren med ministrarna och ministerrådet med tanke på katastroferna på Medelhavet. Men då var det europeiskt, vi i Sverige hade inte påverkats av att så många kom som vi måste ta hand om på ett sätt som aldrig hade skett tidigare, säger Ann Linde.

– Redan i augusti inledde vi extra mediesammanställningar för att hålla koll på EU. Statssekreterare på justitiedepartementet och arbetsmarknadsdepartementet hade diskussioner, men det var ingen som kunde föreställa sig den enorma ökning som kom så snabbt.

När nådde det regeringen att det var skarpt läge?

– GSS (Gruppen för strategisk samordning som Linde ledde. reds. anm.) satte igång 9 september. Då hade alla statssekreterarna informationen, men vi började att skicka ut mediabilderna redan 5 september.

Så när nådde det regeringen?

– Alla statssekreterare var kallade till möte 9 september. Men det var flera statssekreterare som arbetade med den här frågan redan från fartygskatastrofen i april. Jag förstår vad du är ute efter, fick man veta till exempel onsdagen 3 september och kunde man gjort något annat då, men så fungerar inte kriser, säger Linde.

Den 10 september 2015 beslutade Migrationsverket att försätta den operativa verksamheten i stabsläge.

Löfven: Vi agerade efter Migrationsverkets uppgifter

Under en utfrågning i riksdagens konstitutionsutskott i april 2016 ställdes statsminister Stefan Löfven till svars för regeringens agerande i samband med flyktingströmmen.

– Den 23 juli så lämnade Migrationsverket sin prognos att man sänker prognosen jämfört med förra året, från 80 000 till 74 000. Det vore märkligt om vi tillsätter myndigheter för att hanterar den här typen av frågor och sedan säger att myndigheten har fel, säger Stefan Löfven under KU-utfrågningen i april.

– Det är myndigheten som förser regeringen med uppgifter, vi agerade efter dem och det var utifrån dem vi la budgetpropositionen.

Han fick aldrig frågan om när regeringen uppfattade att juliprognosen inte stämde.

Aftonbladet har upprepade gånger sökt utredare Gudrun Antemar.