Moderaternas vallöfte: Hjälpa unga som har en tuff start

Foto: Claudio Bresciani/TT
SAMHÄLLE

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har presenterat ett paket med vallöften som ska ge barn en bättre start i livet.

Det gäller särskilt barn och unga som växer upp med föräldrar som inte ”är kapabala för uppgiften”.

– Barn som får en tuffare start ska inte ärva sina föräldrars utsatthet utan få hjälp, säger Ulf Kristersson.

På en pressträff på tisdagen visade Ulf Kristersson diagram över en rad olika företeelser och missförhållanden.

Bland annat att skolresultaten spelar stor roll för hur det ska gå senare i livet.

– Var femte elev lämnar nian utan betyg som man kan komma in på gymnasiet på, sade Ulf Kristersson.

– Och kommer man inte in på gymnasiet kommer man inte få en utbildning som gör att man kommer in på den dominerande delen av arbetsmarknaden.

Hans tes är att problemen inte börjat i nian utan kanske redan i låg- och mellanstadiet men upptäckts för sent.

– Det här grundlägger problem som vi kommer ha i flera decennier framöver om vi inte gör något åt det.

Men för att som Kristersson uttrycker det, öka den sociala rörligheten, föreslår Moderaterna att det redan ska underlättas i förskolan.

Obligatorisk lovskola

Barn med exempelvis arbetslösa föräldrar ska få utökad rätt till förskola, upp till 30 timmar i veckan.

Moderaterna vill även öka undervisningstiden - en timme mera per dag med fokus på svenska och matte.

De barn som halkar efter i skolan ska fångas upp direkt - för dem ska det bli obligatoriskt med lovskola och läxhjälp.

Moderaterna presenterade också vallöften som ska angripa den psykiska ohälsan som breder ut sig, inte minst bland unga tjejer.

Reformpaketet innehåller också förslag om att fånga upp unga kriminella. Bland annat att kriminalvården ska få en egen funktion att ta hand om påföljderna för att få bättre hjälp. Socialtjänsten ska fokusera på mer ”normala problem”.

Moderaterna vill också inrätta särskilda ungdomsdomstolar för att det ska bli kortare tid mellan en gärning och samhällets reaktion.

Hur reformerna ska finansieras, exempelvis genom skattehöjningar eller besparingar på annat, har inte angetts.

ARTIKELN HANDLAR OM