50 personer bodde i en lägenhet – polisen fruktar växande skuggsamhälle

Foto: Noella Johansson / TT
Pressträff med Sverker Spaak, processägare, Migrationsverket, Patrik Engström, chef för gränskontrollsektion vid Nationella operativa avdelningen och Johan Mellbring, chef för Nationella transportenheten.
SAMHÄLLE

Tiotusentals människor som fått avslag på sin asylansökan väntas försvinna de närmaste åren.

Polisen och Migrationsverket talar nu om ett växande skuggsamhälle där gömda försörjer sig på brott, jobbar svart och utnyttjas av andra kriminella.

– Det finns exempel på lägenheter med 40, 50 personer. Där man lagt ut madrasser på balkongen så att människor ska kunna sova, säger gränspolischef Patrik Engström.

I takt med att fler får avslag på sin asylansökan växer andelen som avviker och försvinner. I dag finns drygt 12 000 personer på polisens lista över försvunna. Enligt Migrationsverkets beräkningar kommer ytterligare omkring 32 000 personer att avvika de kommande tre åren.

Polisen är oroad över siffrorna och befarar att ett nytt skuggsamhälle växer fram.

– Ett ökat antal som avviker innebär en risk för ett ökat antal som vistas olovligt i landet, men också en ökad risk för att det växer upp det man kallar ett parallellsamhälle, säger Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid polisens nationella operativa avdelning.

Utnyttjas som underhuggare

De som håller sig gömda lever enligt Patrik Engström ofta ett mycket hårt liv. Om de arbetar har de extremt låg lön och utnyttjas av sina arbetsgivare. Om de inte arbetar ägnar de sig ofta åt någon form av brottslighet. Inte sällan är de lägst ner i den kriminella hierarkin.

– Det är allt från narkotikahandel till bedrägerier, stöld och personrån. Ofta den typen av brott som inte kräver kriminell kunskap. I Stockholm har gränspolisen som arbetar aktivt med ensamkommande unga män varnat för att det är vanligt att yngre utnyttjas som underhuggare i kriminella grupperingar, säger han.

De utnyttjas också av personer som bedriver hotelliknande verksamhet, enligt Engström. Polisen har stött på lägenheter där upp till 50 personer bott på madrasser och där även balkonger använts som sovplats.

– När vi gör kontroller i sådana lägenheter ser vi att det nästan bedrivs som en förvärvssyssla. Lägenhetsinnehavaren tjänar pengar på att hyra ut madrassplatser, säger Engström.

50 personer i en lägenhet, var i landet var det?

– Det finns den typen av rekordnoteringar. Alltifrån 30 till 40 till 50 personer. Den här ser vi framförallt i storstäder, i socialt utsatta områden.

Inte bara ett storstadsproblem

Varför kommer inte polisen åt det?

– För att få göra en husrannsakan så måste vi ha konkret information att det finns människor som vistas där olovligen. Har vi det så kan vi göra det. Men det är också en resursfråga. Polisen har ett otroligt stort uppdrag, i en del sådana här områden är polisen så belastad med huvuduppdraget, att minska brottsligheten och att skapa trygghet, så att det inte finns förutsättningar för att också arbeta med inre utlänningskontroller.

De som håller sig gömda uppehåller sig främst i storstäder. Men på senare tid har polisen även sett en tendens att de söker sig till mindre städer.

Ygeman vill skärpa lagen

Marcus Nilsson, sektionschef på gränspolisen Region nord, säger att polisen ofta stöter på någon som lever gömd när kontroller görs på arbetsplatser.

– Tittar man på antalet kontrollerade arbetsplatser så är det en hög andel av dem som har utlänningar som inte har rätt att jobba eller vistas där. Det här är inte bara ett storstadsproblem, säger han.

Inrikesminister Anders Ygeman har tidigare sagt att lagen ska skärpas. Bland annat vill han ge polisen rätt att inspektera arbetsplatser utan att det finns en brottsmisstanke. Han vill också göra det lättare att komma åt arbetsgivare som utnyttjar människor.

– Det kommer vi lägga fram förslag på inom några veckor. Förhoppningsvis kommer det kunna träda i kraft vid årsskiftet, säger Anders Ygeman.

”Jag blir beklämd”

Delar du polisens farhåga om ett växande parallellsamhälle?

– Farhågan delar jag, men jag är också fast besluten om att vi ska vidta kraftiga åtgärder för att inte hamna där. Återvändandet har ökat de senaste året och vi har aviserat åtgärder för att få det att öka ytterligare.

Vad säger du om polisens exempel, att 50 personer bor i en lägenhet?

– Jag blir beklämd att människor lever under sådana förhållanden. Det visar hur viktigt det är att vi har ett väl fungerande återvändandearbete.

Kommer polisen få mer resurser?

– Ja, vi har skjutit till över två miljarder kronor till polisen de närmsta åren. Många av de civilanställda som redan har anställts har hamnat vid gränspolisen och stärkt polisens förmåga att göra kontroller.


LÄS OCKSÅ:

FAKTA: Fyra av tio får nej till asyl – så många får stanna, land för land

ARTIKELN HANDLAR OM