Gräl om etableringsjobb - redan innan förhandlingar

SAMHÄLLE

Nu är det öppet gräl om etableringsjobben.

Allianspartierna dömer ut den modell fack och arbetsgivare presenterat för att få fler nyanlända i arbete.

Men deras kritik väcker irritation.

– Det här kan skapa osäkerhet om vad som händer vid ett regeringsskifte, säger Anders Weihe, förhandlingschef vid Teknikföretagen.

Foto: CAROLINA BYRMO
Therese Guovelin, LO:s första vice ordförande och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Efter de senaste årens höga flyktinginvandring till Sverige är problemen för nyanlända att få jobb rejält omdiskuterade.

Nyligen nådde arbetsmarknadens parter en överenskommelse kring en modell man tror kan mota tillbaka arbetslösheten i de grupper som har svårast att få jobb.

Både fack och arbetsgivare tycker att det finns alldeles för många och krångliga typer av subventionerade anställningar i Sverige.

Den modell man själva tagit fram, etableringsjobb, menar man bygger på enkelhet. Det ska bli rejält billigare att anställa en person under två år. Arbetsgivarens kostnad, det man betalar ut till den anställda, är tänkt att vara 8000 kronor i månaden.

Men för att tanken ska bli verklighet krävs det att regeringen är med på tåget. Tanken är nämligen att staten ska skjuta till så pass mycket pengar så att individen når upp till en lägstalön på arbetsmarknaden.

På fredag inleds förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter och regeringen, om hur en slutgiltig modell skulle kunna se ut.

Första mötet på fredag

Då ska företrädare från LO, Unionen och flera arbetsgivarorganisationer besöka Arbetsmarknadsdepartementet för ett första sonderande möte. Det uttalade målet är att få till en uppgörelse så fort som möjligt.

Men redan innan förhandlingarna med regeringen inletts har etableringsjobben fått mycket hård kritik från Allianspartierna. Flera borgerliga partiledare har sagt nej till idén och sagt att det skulle bli alldeles för dyrt för staten. Man gillar inte heller att bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal inte ska omfattas.

Alliansen har tidigare presenterat ett eget förslag på området, så kallade inträdesjobb. Till skillnad från etableringsjobben bygger det på lagstiftning om lägre ingångslöner.

De borgerliga partierna har sagt att man kommer att gå vidare med förslaget vid en valseger - om inte parterna löser frågan innan dess. Och än så länge är man alltså inte alls imponerade.

Men kritiken möter mothugg. Therese Guovelin, LO:s första vice ordförande säger att hon är förvånad.

– Jag har hört från högern flera gånger att de värnar den svenska modellen, men nu visar de att de inte accepterar den. De vill fortfarande ha lagstiftning och låglönejobb och inte överlåta till parterna att förhandla, säger hon.

Hård kritik från Alliansen

Guovelin, som är LO:s förhandlare i samtalen med regeringen, säger att det är märkligt att Alliansens kritik kommer så fort och är så hård, då ingen slutgiltig modell är presenterad.

– Vi ser att människor skulle gå från bidrag till en löneanställning. Vill de inte ställa upp på det tycker jag det visar att de inte vill ta samhällsproblemen på allvar. De vill göra ett systemskifte.

Hon vänder sig också emot kritiken att statens kostnad skulle bli för hög. Guovelin säger att staten redan i dag subventionerar en lång rad anställningar genom olika typer av stöd.

– Det kommer bli en liten ökad investeringskostnad i början men det kommer ge mångdubbelt tillbaka när människor kommer in i reguljära anställningar.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen och den som leder arbetsgivarnas delegation, säger att det är olyckligt om etableringsjobben ska omgärdas av politiskt bråk.

Han menar att det kan leda till osäkerhet vad som skulle hända med etableringsjobben vid ett maktskifte efter valet nästa år.

– Nu är det ju inte Alliansen vi ska förhandla med. Men om vi kommer fram till en modell i förhandlingarna med regeringen som har förutsättningar för att fungera väl och sedan får ett maktskifte som leder till att den rivs upp, vore det så klart inte bra, säger han.

”Försökt hitta en lösning”

Även han poängterar att modellen inte är färdig ännu.

– Det är ju först då som man kan tycka att den är bra eller dålig.

Anders Weihe säger att etableringsjobben är ett försök att lösa ett stort samhällsproblem.

– Vi har tagit emot en väldigt stor mängd flyktingar och har samtidigt en väldigt dåligt fungerande integration på arbetsmarknaden. Här har vi förhandlat för att försöka hitta en lösning på det.

Varken han eller Terese Guovelin på LO vill säga hur många etableringsjobb det skulle kunna bli ute i branscherna om överläggningarna med regeringen blir framgångsrika.

Moderaternas succélyft – här är novembermätningen 00:37
FAKTA

Etableringsjobb

• Parternas modell är konstruerad så att arbetsgivare ska betala 8000 kronor till den anställda i månaden samtidigt som staten skjuter till så mycket att den anställda får ut lika mycket som en lägstalön.

• En del av arbetstiden ska ägnas åt utbildning.

• Ersättningen som betalas ut ska dessutom vara skattefri. Etableringsanställningarna, som bara är aktuella på företag md kollektivavtal, ska vara i högst två år och sedan som regel övergå i en till en tillsvidareanställning.