Löfvens desperata kamp mot klockan

SAMHÄLLE

ÖREBRO. Stefan Löfvens valspurt är en desperat kamp mot klockan. Dag och natt åker han runt i Sverige och försöker sälja in Socialdemokraternas politik.

Men det går trögt – partiet utmanas nu av SD även i tidigare mycket starka S-fästen.

– Jag ser det som ganska besynnerligt, säger Löfven.

Internt finns också en oro för att en ny strid ska blossa upp i partiet om S klappar ihop i valet.

Foodtrucken i Uppsala är tapetserad med Socialdemokraternas budskap om ett starkare samhälle. Stefan Löfven ringlar senap och ketchup på sin varmkorv och hugger in. Det är en av alla snabbluncher på ett av alla stopp.

Den här dagen i Uppsala knackar han dörr i ett område där många studenter bor och håller pressträff om vikten av fler små och billiga bostäder. De få som öppnar vid den här typen av kampanjaktiviteter blir lätt generade när statsministern ringer på.

– Allt för många unga blir kvar hemma hos mamma och pappa och kan inte starta sitt vuxenliv i dag, säger Stefan Löfven med allvarlig stämma.

1 av 4 | Foto: LOTTE FERNVALL
Stefan Löfven äter korv i Uppsala.

Långa dagar och korta nätter

Under spurten fram till den 9 september ska han hinna skaka många händer, leende ställa upp på selfies, nattvandra i förortsområden, hålla torgmöten och delta i utfrågningar och tv-debatter runt om i landet. Men också gång på gång upprepa budskapet om att ”i Sverige gör vi saker tillsammans” och att den riktning hans regering har startat är den rätta för vårt land – för barnen, för dem som jobbar, för pensionärerna.

Stefan Löfven jobbar hårt i partiets tjänst. Under valspurten är dagarna långa och nätterna korta.

Men trots S-ledarens kamp går det trögt.

Opinionsmätningarna visar att S är på väg mot sitt sämsta val i modern tid, även om kurvorna har pekat svagt uppåt de senaste dagarna. Målet om minst 31 procent är i nuläget mycket avlägset. Internt pratar man om att ”27–28 procent skulle kännas som en seger”.

– Men frågan är om vi klarar ens det, det är tveksamt, säger en S-väljare som sökt sig till Vågengallerian i Örebro och rättar till kepsen, medan han väntar på att få en glimt av statsministern.

Siffrorna hade varit helt otänkbara för S för bara några valrörelser sedan. Som jämförelse kan nämnas att Göran Persson avgick på valnatten 2006 – med 35 procents väljarstöd.

Många av S systerpartier runt om i världen har klappat ihop fullständigt de senaste åren. Inom S finns en rädsla för att den negativa trend man ser är ett tecken på att också de svenska socialdemokraterna går emot en sådan utveckling. Att S har svårt att hitta sin plats i dagens samhälle.

Tappar till V och SD

Ett problem för Stefan Löfven och hans partiledning är att tidigare så trogna arbetare, norrlänningar och människor med annan etnisk bakgrund nu också har börjat vända partiet ryggen. S är fortsatt det dominerande partiet i dessa grupper men man blöder rejält.

Bodil Hansson, ordförande för S i Västernorrland och ledamot av partiets verkställande utskott, menar att S i hennes område har tagit mycket stryk av den uppslitande fajten om BB i Sollefteå.

– Jag tror att det är den huvudsakliga frågan, säger hon.

– Vår känsla är att vi tappar till både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Man går antingen längst till vänster eller längst till höger för att ge uttryck för sitt missnöje med Socialdemokraterna.

För Stefan Löfven är BB-nedläggningen i Sollefteå känslig. Han är uppvuxen hos fosterföräldrar i byn Sunnersta i kommunen och har träffat dem som ockuperar sjukhuset i protest vid fyra olika tillfällen.

Senaste gången var bara några dagar sedan. Men inte heller då lyckades Löfven blidka kritikerna.

Foto: LOTTE FERNVALL
Anna Marica Ek och Camilla Holmberg upplever att ”de bara fick typiska politikersvar” av statsministern.

”Typiska politikersvar”

Anna Marica Ek och Camilla Holmberg var två av ockupanterna som träffade Löfven. De var besvikna efteråt och framhöll att ”de bara fick typiska politikersvar” av statsministern.

De var också mycket tydliga med att sveket är särskilt stort eftersom Löfven har sina rötter på orten.

Ek och Holmberg är osäkra på vart de besvikna S-väljarna kommer att vända sig i deras område. Men väljarundersökningar på nationell nivå visar att det framför allt är SD som växer. Det sker i norra Sverige, men också i storstädernas förorter.

I maj 2014 uppgav 1,8 procent av de utrikes födda i SCB:s mätningar att de sympatiserade med SD. I maj i år hade den siffran vuxit till 11,3 procent, en större procentuell ökning än bland inrikes födda.

Amil Sarsour, som leder ett integrationsprojekt i Uppsala, siktar på riksdagen för S. Han är övertygad om att det finns mycket som hans parti kan göra för att locka tillbaka väljare.

– Vi måste gå tillbaka till grunden, att vi är en folkrörelse. Det handlar om att bedriva fältarbete och att visa att vi finns här för människor alla dagar, inte bara när det är val, säger han.

Själv är Sarsour ute och pratar med väljare vid loppisar på helger, ordnar manifestationer mot främlingsfientlighet och hjälper människor att på olika sätt komma in i samhället.

– Jag säger till alla att de ska rösta, de kan rösta för miljön, för ett liberalt samhälle, de ska rösta på vilket parti de vill men de ska använda sin demokratiska möjlighet. En bortkastad röst är en röst på SD, säger han.

Hotas av soffan

Mycket av Löfvens kamp handlar också om att överhuvudtaget få människor att gå och rösta. Att väljare som stannar hemma i soffan brukar tendera att drabba S, är en gammal sanning bland statsvetare.

Yasmine Khaled, barnskötare, och Reham Albadrasawi, bild- och modersmållärare i arabiska, är ute med sina barn i Gottsunda. De är stolta över att få rösta för första gången i år.

De framhåller båda att det är jätteviktigt, inte minst för människor som kommit hit från andra länder.

– Jag kommer absolut rösta. Vi är här, inte i mitt hemland utan i Sverige, vi vill rösta på personer som hjälper alla, även oss invandrare. Det är viktigt för mig, men också för mina barn, säger Khaled.

Båda har satt sig in i den svenska politiken och är klara med hur de ska rösta – det blir S. Trots att S tappar bland utrikes födda sympatiserar fortfarande fyra av tio med partiet.

Båda är rädda för att SD ska få ökad makt.

– Sverigedemokraterna vill att invandrare ska tillbaka till sina hemländer, men jag tror att det inte skulle vara så bra för Sverige. Många invandrare jobbar här, i affär, produktion, sjukhuset. Om invandrare åker tillbaka är det inte bra för mig eller för Sverige, säger Khaled.

Foto: LOTTE FERNVALL
Yasmine Khaled och Reham Albadrasawi med sina barn i Gottsunda.

Löfven: Besynnerligt att SD växer

Under en av Stefan Löfvens turnéer i norra Sverige säger han själv att han har svårt att förstå att Sverigedemokraterna växer så kraftigt – även i traditionellt starka S-fästen.

– Jag ser det som ganska besynnerligt. SD vill sänka skatten mest för de rika, de vill dra bort pengar ifrån välfärden så kommunerna och landstingen skulle få mindre pengar till välfärden, de tycker att så mycket som möjligt av skatterna ska kunna gå till vinster, att det ska bli lättare att säga upp folk från jobbet. Ingen här, eller väldigt få, skulle tjäna på en sådan politik, säger Löfven.

– Det som vi har gjort nu, det är faktiskt en historisk vändning i svensk politik. Det går inte att lösa allting på fyra år, men vi vill fortsätta, det är mitt besked till medborgarna.

Stefan Löfven slingrar sig på frågan om vad S har gjort för fel när partiet, enligt mätningarna, har så svårt att locka väljare.

Till slut säger han dock:

– Innan jag blev statsminister hade vi åtta år med borgerlig regering. Under den tiden blev det färre i välfärden i förhållande till befolkningen, som ett exempel. Då sänktes arbetslöshetsförsäkringen. Åtta år av underinvesteringar, det tar man inte igen på fyra år.

– Det är inte så att jag säger att socialdemokratin är perfekt, eller att regeringen är perfekt, men den stora skillnaden, den går nu mellan å ena sidan att hålla i det vi har påbörjat med att investera i välfärden, eller att gå tillbaka till borgerliga skattesänkningar.

Valmanifest och välfärdslöfte

I nästa vecka väntas Socialdemokraterna presentera sitt valmanifest. Det finns också en förväntan bland partiaktiva om att Stefan Löfven och Magdalena Andersson ska leverera ett vallöfte med en stor välfärdsreform.

På önskelistan finns åtgärder för att minska klyftorna i samhället, en tandvårdsreform, en helt avgiftsfri förskola och en sjätte semestervecka, för att nämna några exempel.

– Vårt manifest kan skaka om valspurten rejält, men det är frågan om tiden räcker, det är bara två veckor till den 9 september, säger en S-källa.

Stämningen i S beskrivs alltjämt som god, trots det utsatta läget i opinionsmätningarna.

Samtidigt finns en oro för att många inom partiet redan intecknat en valförlust. Sex höga tjänstemän i regeringskansliet, statssekreterare för S och MP, slutar för andra jobb.

Stannar Löfven?

Flera framhåller också att de skräms av SD:s framgångar och bristen på granskning av partiets politik, och att ingen vet vad som sker efter valet.

En annan fråga är om Stefan Löfven stannar kvar?

Några befarar att det kan vara lugnet före stormen nu. Att en ny uppslitande strid kan starta inom S om partiet klappar ihop i valet. Den ilska som fanns före valrörelsen, om partiets beslut att utse SD till huvudmotståndare tillsammans med M, och att i valet prioritera frågor där andra partier har större förtroende än S, lag och ordning samt integration, kan blossa upp på nytt.

1 av 2 | Foto: LOTTE FERNVALL

Frågan är om Stefan Löfvens många resor i landet räcker. Om han hinner övertyga tillräckligt många väljare för att få sitta kvar i Rosenbad.

Själv säger han att ”hans känsla är att S trend är uppåt” och att några veckor är lång tid i politiken.

Han upprepar:

– Det finns bara en opinionsmätning som räknas, det är den på valnatten den 9 september.

• Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Missa inte valets viktigaste debatt 00:30
Dagens tre rubriker söndag 26 augusti 00:29