Försvaret av Gotland

Nytt regemente på Gotland: ”Visar att vi har militära muskler”

avPär Karlsson

VISBY. För första gången sedan andra världskriget har ett nytt regemente upprättats i Sverige – på Gotland.

Orsaken är Rysslands allt mer aggressiva agerande.

– Vi visar att vi har militära muskler på Gotland. Det är en klar signal till omvärlden, säger statsminister Stefan Löfven (S).

När det sista förbandet på Gotland avvecklades 2005 innebar det slutet för Gotlands regemente, som hade anor från början av 1800-talet. Det hela var ett led i den nedrustning som skett efter Kalla krigets slut.

Sedan dess har de inte funnits någon permanent militär representation på ön, förutom Hemvärnet.

Men sedan dess har mycket hänt. Det förändrade säkerhetsläget i Sveriges närområde, framför allt Ryssland agerande, har gjort att det nu återigen satsas mer på försvaret, inte minst på Gotland.

Det har också inneburit ett beslut i riksdagen om att Gotlands regemente ska återupprättas. Där ska finnas ett förband, pansarförbandet P18, och totalt cirka 350 anställda från Försvarsmakten på plats.

Det är första gången på över 70 år, sedan andra världskriget, som ett regemente invigs i Sverige.

1 av 9 | Foto: Lasse Allard
ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist under invigningsceremoni Gotlands regemente P 18 i Visby.

Första sedan andra världskriget

Verksamheten drog igång vid årsskiftet men det var i dag som den officiella invigningen skedde utanför Visby med tal av bland andra kung Carl XVI Gustaf.

Även statsminister Stefan Löfven (S) talade för trupperna och allmänheten. Efter ceremonin utvecklade han vilket budskap Sverige vill skicka till omvärlden.

– Vi ökar successivt vår försvarsförmåga. Vi visar att vi har militära muskler på Gotland, säger han.

Under flera år har regeringen, och en bred majoritet i riksdagen, ofta påmint om det nya säkerhetsläget i Östersjöområdet.

–  Vi har sett vad som hänt i Ukraina, där Krim är annekterat och vi har en pågående konflikt i östra delarna av landet. Vi har mer aktivitet i Östersjöområdet, inte minst rysk sådan. Det måste vi förhålla oss till, Sverige ska vara säkert och tryggt, säger Löfven.

”Vi får se om det behövs mer”

Under 1990-talet fanns det så många som 25 000 som var krigsplacerade på Gotland, långt fler än i dag.

Har vi tillräckligt med militära muskler?

– Nu kommer det att vara 350 här, successivt utvecklas övningsverksamheten med flyget, marinen, armén och luftvärn. Det får man se längre fram om det behövs mer, säger Löfven.

Även försvarsminister Peter Hultqvist (S) var på plats. Han menade att återupprättandet av regementet visar på att Sverige förstår hur viktigt Gotland är militärstrategiskt.

– Det vi gör här har en direkt effekt på Baltikum, Finland och på det svenska fastlandet. Det är väldigt viktigt med en permanent militär representation på Gotland.

Även han hänvisade till den ryska upprustningen.

– Vi har en uppbyggnad av rysk militär förmåga och stora investeringar och mer avancerad övningsverksamhet på den kanten. Det är ett annat säkerhetsläge i dag än det var för tio år sedan.

Han vill dock inte utlova att fler regementen ska öppna runt om i Sverige.

– De investeringar vi ska göra i svensk försvarsmakt handlar om hur vi höjer förmågan och hur vi gör det som är militärstrategiskt viktigast. Det är viktigare att ha det perspektivet än att upprätta fler regementen. Däremot är ett regemente på Gotland, där vi har saknat militär representation under ett antal år, en mycket viktig signal.

Foto: Lasse Allard
Invigningsceremoni Gotlands regemente P 18 i Visby.

Försvarsmakten kräver mer

Överbefälhavare Micael Bydén var rörd efter dagens ceremoni.

– Det är första gången på 70 år som vi får förmånen att introducera, upprätta och ha en ceremoni för ett nytt regemente. Det här är stort, inte bara för gotlänningarna och personalen. Det här är för viktigt för hela Försvarsmakten och och försvaret av landet.

Även om Bydén var glad i dag var han också tydlig med att det svenska försvaret måste få mer resurser framöver. Kraven på regeringen är flera.

– En av de kanske viktigaste ingredienserna är långsiktiga beslut, att vi får en mer stabil planering som vi kan gå emot. Vi är i dag en försvarsmakt som i relativa termer är en ganska liten försvarsmakt. Pratar vi uthållighet och det vi ska klara av kan det vara en del vi ska titta på. 

Ni behöver mer pengar?

– Ja, det har jag redan talat om. Både vad vi behöver för ekonomi på kort sikt. Men det handlar också om stora investeringar i materiellsystem och infrastruktur som ligger bortom den här försvarsbeslutsperioden.

ARTIKELN HANDLAR OM