SKL: Vuxna män placeras på högstadiet

avJonathan Jeppsson

SAMHÄLLE

I flera kommuner placerar man nu ensamkommande,  som enligt kommunernas bedömningar är vuxna, på egna ”barnboenden”.

Problemet med att åldersbestämma asylsökande gör också att vuxna kan placeras i en högstadieklass.

– Framför allt i skolan blir det frustration – då går det ju vuxna män, som inte klarat gymnasiet, tillsammans med unga flickor i nian, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på SKL.

Foto: Jessica Gow/TT
Arkivbild.

Flera kommuner har tidigare slagit larm om att det finns vuxna boende på hem för ensamkommande barn.

Ett problem som man är fullt medveten om även på Migrationsverket.

– Om åldersfrågan avgjorts tidigare i asylprocessen hade man inte hamnat i den här situationen, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

Aftonbladet kan nu berätta att Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med Migrationsverket har inlett ett samarbete för att lösa problemet.

Särskilda boenden

I Skåne har man gått så långt att vissa kommuner skapat särskilda boenden för ensamkommande barn, som egentligen är vuxna.

– I kommuner i Skåne gör man särskilda boenden för vuxna. Vissa försöker hantera dem i de vanliga boendena, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för vård och omsorg på SKL.

Man startar alltså boenden där man skiljer på barn och vuxna?

– Ja, till andra former av boenden, det har vissa kommuner gjort. Men vi är på gång att hitta en struktur tillsammans med Migrationsverket så det det blir enhetligt hur vi gör de här bedömningar. Detta för att vi ska hitta ett annat sätt än att behöva skriva ut vuxna som låtsas vara unga. Men man får vara tydlig med att det rör sig om de solklara fallen, när de börjar bli från 21–22 år och uppåt.

”Vållar spänningar”

Åsa Furén-Thulin har hämtat in uppgifter från en stor del av landets kommuner, men vill inte sätta en siffra på hur stor problematiken är.

– Men på nästan alla ställen vi har varit beskriver man från kommunhåll att man har det här dilemmat. Om det är tre eller 25 har vi inte gått in på. Men att problemet finns och att det stundtals vållar spänningar på boendena är tydligt.

Vad är det för spänningar som kan uppstå?

– Om man säger att man är 17 år ska man gå på gymnasiet och läsa läxor, ska vara hemma vissa tider, ha läggtider och sköta måltider – om man i praktiken är 25 är det svårare att rätta in sig i regelverket. Det är ju synd om dem också, de får spela en roll då.

Hon menar att problematiken kan fortplanta sig ner på grundskolenivå, genom de så kallade förberedelseklasserna.

– Det blir en frustration från deras sida och bland de andra ungdomarna som har rätt ålder. Och i skolan framför allt, för då går de vuxna män som inte klarar gymnasiet till och med i nian, tillsammans med unga flickor. Det blir ju spänningar för man har inte samma mognadsgrad.

”Ska klara det själv”

Åsa Furén-Thulin menar att det handlar om en resursfråga från kommunernas sida – och att resurserna ska gå till dem som behöver dem.

– Har man en barnplacering så följs den upp nogsamt av socialtjänst och de har gode män. Är man en vuxen ung man så ska man kunna klara sådana saker själv. Vi anser att det är mycket bättre att Migrationsverket tar hand om de här unga männen så de hamnar på rätt ställe och att vi lägger våra resurser i kommunsektorn på de barn som behöver stöd.

ARTIKELN HANDLAR OM