Efter utspelet - ministern hyllas av motståndare

avPär Karlsson

1 av 2 | Foto: JONAS ENG
”Bara att det finns en diskussion om vilken hudfärg människor har inom vänstern är djupt problematiskt. I stället borde man fokusera på det som är viktigt – hur man bygger vidare på ett starkt samhälle och ser till att människor utbildar sig och att fler jobb skapas”, säger Aida Hadzialic (S).

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) kallar debatten om identitet inom vänstern för obehaglig.

Hennes utspel har väckt kraftiga reaktioner och bland annat lett till hyllningar från politiska motståndare.

– Jag blir glad av att Hadzialic reagerat över identitetspolitiken och hur den leder fel, säger Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg.

I en intervju med Aftonbladet gick gymnasieminister Aida Hadzialic till attack mot de debattörer, framför allt på vänsterkanten, som hon menar ägnar allt för mycket tid åt att fokusera på det som skiljer människor åt i stället för vad som förenar dem. Statsrådet säger att identitetspolitiken, där man använder en "vithetsnorm där man klassificerar människor utifrån en färgskala som gör att de ska tycka vissa saker" är oerhört problematisk.

I stället vill Hadzialic se mer debatt med fokus på stora politiska reformer inom skola, jobb och välfärd.

– Man sviker arbetarklassens barn när man inte gör en klassanalys och i stället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart, säger hon.

Hyllas och sågas

Utspelet har mött kraftiga reaktioner och har både prisats och sågats. Flera borgerliga ledarsidor har hyllat ministerns utspel och och flera av hennes politiska motståndare stämmer in i kören.

En av dem är KD:s partisekreterare Acko Ankarberg.

– Jag är glad att även hon reagerat över att identitetspolitiken leder fel. När man använder sig av den blir det en sorts förpackningsindustri där man sorterar in människor i fack efter kön, hudfärg eller etnicitet och sedan blir man en representant för en kategori, säger hon.

Ankarberg säger att det är en fråga som KD drivit länge, bland annat i Ebba Busch Thors tal i Almedalen förra året.

– Det känns bra att det finns en socialdemokrat som reagerat på det. Det är något som vi lyft fram vid flera tillfällen, att den här debatten leder fel och förminskar människor. Man möjliggör inte för människor att förändra sig, att utvecklas och vara en egen person utan man är en del av det här facket som förpackningsindustrin har placerat in en i. Jag tror att det är en farlig väg och det är välgörande att se att Aida Hadzialic hade fångat det och reagerat.

Samtidigt som hon delar den analys som Hadzialic gör om debattklimat så delar hon inte ministerns åsikt av att det behövs mer klassanalys.

– Från borgerligt håll har vi andra lösningar.

Även Sara Skyttedal, ordförande för KDU, hyllar Hadzialic.

– Det är bra att någon på vänstersidan tar upp den här debatten om den mest absurda inriktningen just nu. Den handlar om identitetspolitik där man förväntas ha vissa åsikter för att man har en viss hudfärg och förväntas ge sig in i vissa debatter för att man har eller saknar viss hudfärg. Som Aida själv uttrycker det är det en återvändsgränd.

”Förväntar mig mer”

Men inom delar av vänstern håller man inte alls med ministern. Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson i riksdagen, Daniel Riazat, är hård i sin kritik.

”Ja, Aida Hadzialic, jag förväntar mig mer av dig pga din bakgrund. Jag förväntar mig att en före detta flykting som kallar sig demokratisk socialist inte ska vara med och stänga gränsen för andra flyktingar och införa tillfälliga uppehållstillstånd. Det obehagliga är inte att jag förväntar mig det utan att du glömt bort din bakgrund”, skriver han på Facebook.

Han fortsätter:

”Är trött på alla högersossar (och tyvärr också vissa vänstermänniskor) som inte uppdaterat sin klassanalys på 100 år och kallar allt som inte passar in inom deras värld för identitetspolitik.”

Men Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare, är av motsatt åsikt. På Twitter skriver han:

”Bra att någon börjar diskutera det som förenar också. Så politik kan bli mer (princip)pragmatisk”.

ARTIKELN HANDLAR OM