Ny rapport: Engelska skolan i topp när det gäller glädjebetyg

SAMHÄLLE

Alla friskolegrupper sätter glädjebetyg jämfört med kommunala skolor – men Engelska skolan och Kunskapsskolan ligger i topp, enligt en ny rapport.

Ungefär två tredjedelar av Engelska skolans bättre resultat beror på generös betygssättning, hävdar rapportförfattaren.

– Skolor tillhörande Engelska skolan och Kunskapsskolan utmärker sig, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

I februari kom en rapport från Skolverket, som visade att friskoleelever har högre betyg i gymnasiet – men klarar sig sämre i högskolan än elever från kommunala skolor.

Nu visar en ny studie, som använt sig av delvis nya metoder där fler ämnen kunnat mätas, hur stor betygsinflationen är – och vilka skolor som ligger i topp när det gäller glädjebetyg.

– Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor som har motsvarande resultat på de nationella prov när de finns, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Aftonbladet.

1 av 3 | Foto: PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
Mer än två tredjedelar av Engelska skolans bättre resultat beror på generös betygssättning, enligt en ny rapport.

Jonas Vlachos har jämfört betygsättning utifrån vad eleverna på de olika skolorna presterat på nationella prov åren 2013 till 2016. Men han har också använt ämnet matematik som ett sorts ”ankare” i jämförelserna och därigenom kunnat jämföra betyg i alla ämnen – inte bara kärnämnena – med kunskapsnivån enligt de nationella proven 

– Det är ganska vanligt att man jämför betygssättning där man har nationella prov. Jag jämför även betygen i andra ämnen med de nationella prov som finns i framför allt matematik. Anledningen till att jag valt matematik är att det är hyfsat jämförbart mellan skolor – det är för att fånga skolans allmänna nivå, hos elever och i kvaliteten i undervisningen, säger Jonas Vlachos.

Hela betygsövertaget är glädjebetyg

I studien har han delat in friskolorna i fyra grupper: Academedia, Kunskapsskolan, Internationella Engelska skolan och övriga.

För tre av de fyra friskolegrupperna kan hela betygsövertaget jämfört med kommunala skolor härledas till generösare betygssättning, enligt Jonas Vlachos. För Engelska skolan kan cirka två tredjedelar av försprånget tillskrivas glädjebetygen.

Staplarna som visar skillnaden: ”De blå staplarna är de råa resultaten. I den röda stapeln tar jag hänsyn till vilken kommun de är lokaliserade – man kan tänka sig att friskolor framför allt ligger i storstadsområden där betygsnivån generellt sett är högre. Den gröna stapeln omfattar elevkompositionen – betygssättningen tenderar att vara högre för skolor som har högutbildade föräldrar och flickor får högre resultat på nationella prov. De staplar som är mest relevanta är de gröna. Om friskolor hade satt betyg utifrån nationella prov på samma sätt som kommunala skolor hade alla staplar varit på noll”, säger Jonas Vlachos.

– Om friskolor hade satt betyg utifrån nationella prov på samma sätt som kommunala skolor hade alla staplar varit på noll. Det här visar hur mycket högre betygen är i de olika friskolorna jämfört med kommunala skolor. Engelska skolan och Kunskapsskolan är de som är mest konsekventa.

”Slut med kommunistväldet”

Internationella Engelska skolan drivs av Barbara och Hans Bergström, den senare debattör och före detta chefredaktör på Dagens Nyheter. Bergström har tidigare uppmärksammats för att ha uppmanat SD att fälla regeringen och nyligen sa han i en intervju i Dagens Industri att han hoppas att det kritiserade förslaget om vinster i välfärden röstas ned. Han menade också att den nuvarande regeringen bör bytas ut efter valet eftersom den utgör ett ”kommunistvälde”.

– Om mindre än fyra månader är det val. Och sen får det vara slut med det här kommunistväldet. Då måste det bli en ny regering som är mer pragmatisk, sa Hans Bergström.

Samtidigt gör friskolekoncernen en vinst på 152 miljoner årligen.

”Kan inte ha det så här”

Gymnasieminister Anna Ekström är efter att ha läst rapporten mycket kritisk till hur friskolorna hanterar betygen.

– Vi kan inte ha det så här. De betyg man får i skolan ska helt och hållet avgöras av vad man kan och hur hårt man pluggar. Det är orättvist mot de elever som missar sitt drömgymnasium, för att andra har fått bättre betyg än vad man själv fick chansen till.

Hon menar också att betygsinflationen undergräver förtroendet för hela betygssystemet.

– För mig är det uppenbart att vinstjakten inte är bra för betygssättningen. Ska skolan handla om elevernas rätt till kunskap eller företagens rätt till vinster? Det är en fråga som Jan Björklund tillsammans med hans allianskompisar och SD måste svara på, säger Anna Ekström.

”Fel att halvera nationella proven”

Jan Björklund säger till Aftonbladet att han vill se central rättning av nationella prov för att komma till rätta med problematiken.

– Det förekommer betygsinflation i svensk skola, det är ingen tvekan om det. Det är därför vi behöver få till central rättning av nationella prov. Att varje skola själv rättar sina nationella prov är fel tänkt. Skolverket bör organisera det.

En av rapportförfattarens poänger är att glädjebetygen återfinns i de ämnen där man inte har nationella prov, till exempel hemkunskap. Vad säger du om det?

– Det är säkert riktigt. Tidigare rapporter har visat att där det finns nationella prov, där är det mindre glädjebetyg. Anna Ekström vill ju nu halvera de nationella proven i skolan och det är fel tänkt, säger Jan Björklund.

Tillbakavisar rapporten

Internationella Engelska skolans medieansvarige, Jonathan Howell, vill inte ställa upp på en intervju. Men i ett skriftligt svar ifrågasätter han uppgifterna i rapporten. I stället hävdar han att Engelska skolans utvärderingar visar att det tvärtom är de kommunala skolorna som står för glädjebetyg och betygsinflation i kärnämnen som matematik och svenska, i mycket högre utsträckning än friskolorna.

Han ställer sig också tveksam till rapportförfattarens tillvägagångssätt på flera punkter.

”IES vill vara försiktiga med den vetenskapliga metod som tillämpas i studien av Jonas Vlachos och den kräver ytterligare granskning”, skriver Jonathan Howell.

Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Friskolereformen – så funkar den 00:29