Fridolin: ”En del av mig vill bara skrika”

SAMHÄLLE

Slår tillbaka mot kritiken från Maria Wetterstrand

1 av 5 | Foto: ”Är det något jag är ledsen för så är det att vi inte klarade att hantera de här turbulenta veckorna och gjorde det jobbet svårare för dem”, säger Gustav Fridolin.

Ex-språkröret Maria Wetterstrand kritiserade Miljöpartiet och menade att ingen vet vad regeringen har gjort utöver asylpolitiken.

Nu bemöter Gustav Fridolin kritiken – och pekar på att regeringens arbete gett ett positivt trendbrott på skolans område.

– En del av mig bara vill skrika: "Jamen titta hur många vi anställer i skolan", säger han.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson spelar ett högt spel. I förra veckan gav de valberedningen i uppdrag att pröva deras stöd.

Sedan dess har Gustav Fridolin blixtkampanjat hos medlemmar i Göteborg och Åsa Romson skrivit debattartikel om sin syn på MP:s framtid.

Aftonbladet har talat med Fridolin om skolan, kritiken och risken för att avsättas.

Du skulle rädda skolan på hundra dagar, hur tycker du att det har gått så här långt?

– Vi vände nedskärningar till investeringar. Det ser vi nu effekten av. Vi har minskade barngrupper i förskola och fritids, höjda lärarlöner och fler som söker till lärarutbildningen. Men framförallt så har vi lyckats vända de nedskärningar av anställda i skolan som gjordes under Jan Björklunds tid, 10 000 medarbetare skars bort under åtta år. Nu har vi återanställt nästan 13 000.

– Det är resultatet av våra politiska prioriteringar och de vägval som människor gjorde i förra valet.

”Jag mår bra”

Miljöpartiet befinner sig i en djup kris. Hur mår du i detta?

– Jag mår bra, det krävs mer än så här för att knäcka en göing. Jag är glad att vi får en öppen och ärlig diskussion. Det är klart att en sådan diskussion också måste handla om ledarskapet och att man väger mina fördelar mot mina brister.

Om du och Åsa Romson får förnyat förtroende av kongressen, hur kommer du se på dem som kritiserat dig nu?

– Jag uppskattar att människor är raka och ärliga och vill MP:s bästa. Man får rensa luften och tydliggöra vad man vill. När valberedningen har gjort sitt jobb och landat i förslag till språkrör, då är jag övertygad om att partiet vill samlas bakom det.

Vad gör du om valberedningen kommer fram till att någon annan har starkare stöd än du?

– Då kommer jag ge den personen allt stöd jag kan för att den personen ska få ett starkt mandat att leda MP genom en nystart.

Kan du sitta kvar som skolminister då?

– Det är en hypotetisk fråga och det tycker jag inte vi ska spekulera om nu, det beslutet äger statsministern tillsammans med språkrören i MP och ännu så länge är det jag.

Förstår kritiken

Maria Wetterstrand gästade Aftonbladet TV och framhöll att ingen kommer ihåg vad regeringen har gjort, utöver flyktingpolitiken. Vad säger du om det?

– Jag förstår Maria. En del av mig bara vill skrika: "jamen titta hur många vi anställer i skolan", för den som jobbar som lärare och som äntligen ser att fritidsgrupperna minskar, äntligen får tid för eleven som behöver extra tid, då betyder det faktiskt någonting på riktigt. En annan del av mig konstaterar att det ligger lite i det Maria säger, det är svårt att regera när vi har ett läge där de borgerliga och SD ser det som ett lördagsnöje att försöka skjuta ner regeringens miljöpolitik. När vi tar viktiga steg för miljöpolitiken, till exempel att snabbare kunna bygga bostäder där det i dag ligger en flygplats mitt i Stockholm, då kommer de borgerliga och SD igång. Har man en sådan parlamentarisk situation är det svårare att regera än när man är i majoritet.

När vi ringer runt i MP och S säger en del att du inte får så mycket gjort i skolpolitiken. Vad säger du om den kritiken?

– Uppdraget vi har tagit på oss i skolpolitiken innebär ett väldigt stort arbete och det har blivit ännu större i och med att vi har tagit emot många barn från krig och flykt. Det har inneburit lagstiftning, utredning och förordningar av en omfattning som är väldigt stor jämfört med tidigare. Det görs ett oerhört jobb av medarbetarna på utbildningsdepartementet.

– Men det är klart att det ansvaret är viktigt för mig att ta, så att vi både lyckas med de politiska ambitioner vi har och säkerställer att vi har en skola som är väl rustad för alla barn.

"Älskar det här partiet”

Om du skulle tvingas sluta, lämnar du partiet då?

– Jag älskar det här partiet, med alla kämpar som sitter runt köksbordet varje månad och pratar om vad man ska göra för att göra sin kommun och världen lite bättre. Jag är väldigt glad för att få vara en del av det. Är det något jag är ledsen för så är det att vi inte klarade av att hantera de här turbulenta veckorna och gjorde jobbet svårare för dem.

Romson berättade på Facebook att hon har tagit in retorikhjälp. Har du också gjort det?

– Jag jobbar med ganska många kloka människor, en av de bästa retoriker jag brottas med är en av mina gamla lärare hemmavid som alltid lyckas vända och vrida på det jag säger och hittar en annan vinkel. Det kan ibland vara minst lika viktigt att man kan hitta sätt att formulera sig så att alla kan förstå vart vi faktiskt vill. Alla kan inte alltid veta vad vi tycker om allting, men alla måste kunna känna i vilken riktning vi vill. Åtminstone jag måste uttrycka det tydligare än jag gjort när jag sitter i regering. Det blir så mycket om och men och fram och tillbaka och nästa fråga på dagordningen. Man tappar lätt visionerna. Där har jag ett jobb att göra.

Finns det något annat du behövt ta hjälp med?

– Jag har haft mycket inspiration av företrädare som har haft det här jobbet som utbildningsminister tidigare och också en del av våra klokaste kommunalråd runt om i landet. I det akuta som sker har vi gjort ett arbete för att bygga upp en bättre krisorganisation. Våra medlemmar ska kunna räkna med det. Då rör det också oss som språkrör.

Hur tror du att utgången av allt det här blir?

– Jag jobbar så klart för att få ett nytt och starkt förtroende för att kunna fortsätta och göra jobbet.

Och om du lyckas, vad är det första du ska göra?

– Det allra första är väl att krama om några av de människor som jag fått ännu djupare respekt för under den här turbulenta tiden. Och min fru också hoppas jag. Det finns flera som verkligen jobbat riktigt hårt, både några starka kommunalråd som Mursal Isa i Borlänge, som också sitter i partistyrelsen och är en klok person som ger mycket stöd. Och Anders (Wallner, partisekreterare) som drar iväg och ska bli polis, han får väl både en kram och en spark i baken när kongressen är över. Och Matilda Westerman (stabschef på utbildningsdepartementet) kommer att få en ”fistbump”, det är en av de roligaste sakerna som sprids på Twitter just nu, "så hälsar en miljöpartist".

Fridolins trendbrott

Utbildningsdepartementet har gått genom statistik på skolans område. Man har kommit fram till att man kan skönja en positiv trend på flera områden.

Här är det man kommit fram till, med kommentarer av Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, JJÅ.

Barngrupperna i förskolan minskar.

Totalt sett har antalet barn ökat med 8 000 sedan 2014. Samtidigt har 3 000 personer anställts i förskolan på ett år och barngrupperna har minskat. Även personaltätheten har förbättrats sedan förra året.

JJÅ:s kommentar: ”Det stämmer, men andelen årsarbetare med förskollärarexamen minskar samtidigt. Det är en konsekvens av att det inte finns tillräckligt många att anställa och istället anställs andra yrkesgrupper. Andelen helt utan utbildning för att arbeta med barn växer”.

Elevgrupperna på fritidshemmen har blivit mindre och personaltätheten ökar något.

2 000 fler arbetar i fritidshem nu än förra året.

JJÅ:s kommentar:Det stämmer, även Skolverkets statistik visar ett trendbrott. Men även här ser vi att antalet elever per årsarbetare ökar, det är en konsekvens av att vistelsetiden för eleverna har ökat rejält”.

Det har blivit fler behöriga lärare i alla skolformer.

JJÅ:s kommentar:Det stämmer, men beror främst på att Skolverket nu har betat av kön för lärarlegitimation”.

Den pedagogiska personalen ökar i skolan.

Nästan 13 000 fler har anställts de senaste två åren.

JJÅ:s kommentar:Det stämmer också, men samtidigt har elevkullarna ökat. I grundskolan med 65 000 elever och det får ju till konsekvens att lärartätheten minskar. Det som ligger bakom alla de här otroligt stora utmaningarna är lärarbristen.”

ARTIKELN HANDLAR OM