Hultqvists krav på Löfven för att lyfta krisande S

Försvarsministern: ”Vi måste bli effektivare och tydligare”

avPär Karlsson

Här är försvarsminister Peter Hultqvists (S) recept för att väcka liv i en krisande socialdemokrati.

Han vill att S-ledningen och Stefan Löfven sätter målet att Sverige år 2030 ska vara världens mest ekonomiskt jämlika land.

– Vi måste göra något åt det svenska klassamhället, säger han.

Partiveteranen har under hösten legat lågt kring den svåra situationen för hans parti.

Men i en intervju med Aftonbladet ger Hultqvist nu sin syn på S historiskt låga opinionssiffror. I den senaste SCB-mätningen slår partiet bottenrekord.

– Att sitta i en minoritetsregering med svåra utmaningar, det frestar på. Och det är klart att det kan leda till situationer där man temporärt kan förlora väljarstöd, säger han.

På sin kammare har Hultqvist funderat kring vad som måste hända för att bryta den långsiktigt negativa trenden, utöver den mellanvalsstrategi S-ledningen tagit fram.

Hans recept har flera ingredienser.

Ministern uppmanar arbetarrörelsen, främst S och LO, att mobilisera brett kring löntagarnas situation på arbetsmarknaden, högre skatter på kapital samt att privatiseringar och avregleringar i samhället i vissa fall måste dras tillbaka.

– Det har över tid blivit för mycket av nyliberala idéer som har fått genomslag i samhällsstrukturen.

1 av 3 | Foto: Björn Lindahl
”Vi måste göra något åt det svenska klassamhället”, säger Peter Hultqvist.

Vill se satsning på ekonomisk jämlikhet

Huvudinriktningen för S måste framöver handla om ekonomisk jämlikhet, menar Hultqvist. Han vill att partiet sätter målet att Sverige år 2030 ska vara världens mest ekonomiskt jämlika land, med lägst inkomstskillnader. En liknande idé har tidigare presenterats av LO.

– Vi måste göra något åt det svenska klassamhället. Jag tycker att man ska använda den typen av ord och begrepp, för det existerar och det gör det i en allt ökande grad.

–Jag tror det skulle kunna vara ett mål som skulle kunna samla många människor. Då får man ett annat perspektiv, där man måste jobba för att lyfta breda grupper som halkat efter. Då blir inte det inte intressant att sänka skatten för de mest välbeställda och ta hänsyn till olika typer av kapitalintressen.

I början av 1980-talet var Sverige det land i världen med lägst inkomstklyftor, men sedan dess har utvecklingen gått åt ett annat håll, visar statistik från OECD.

Foto: Johan Nilsson/TT
Stefan Löfven är pressad efter de senaste opinionsundersökningarna.

”Vi måste vara väldigt tydliga”

Men i och med Januariavtalet, som S slöt med C, L och MP för att säkra regeringsmakten, har partiet skrivit under på att driva en politik som i flera fall går åt ett helt annat håll, även kring inkomstklyftor.

Ett exempel är att värnskatten slopas. Det innebär att den S-ledda regeringens första budget ökar klyftorna.

Partiet har också lovat att inte utmana nuvarande lagstiftning kring arbetskraftsinvandring och vinster i välfärden, vilket är djupt impopulärt i arbetarrörelsen.

Hur ska ni kunna driva de här frågorna om ni i regeringsställning gör det motsatta?

– Vi måste vara väldigt tydliga med vad som är partiets strävan och sedan så får vi försöka flytta fram våra positioner i regelrätta förhandling.

Men S-regeringar varit med och administrerat de här ökade klyftorna, hur ska ni lyckas återvinna förtroendet?

– Man bör alltid vara självkritisk. Det fick gå för långt med avregleringar och privatiseringar. De borgerliga har ett väldigt stort ansvar för det där, men när det gäller avregleringarna skulle vi ha stått emot på ett annat sätt.

Hultqvist menar att Januariavtalet var nödvändigt, både för att bromsa utvecklingen på flera områden, men framför allt för att hålla SD borta från inflytande.

– En kompromiss är en kompromiss. Men det betyder inte att partiet som rörelse måste sluta jobba med vad vi ser som samhällsproblem. Vi måste bli effektivare och tydligare i opinionsbildningen.

Du vill prata ekonomiska klyftor. Men står inte gängkriminaliteten i vägen för en sådan diskussion?

– Det är klart att man måste lösa den frågan. Där har man ju ett oerhört intensivt arbete som leds av Mikael Damberg och Morgan Johansson och där Polisen gör stora insatser. Det är inte lätt att trolla för att lösa det där med omedelbar verkan. Men det hindrar inte att man tar tag i det här. För en del av den problematiken hänger ihop med klassklyftor och ojämlikhet.

Foto: Pontus Orre
Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna växer sig allt starkare.

”Någon form av fascism”

Medan S fortsätter att tappa stöd har SD vuxit sig allt starkare i traditionella S-grupper. Hultqvist ser partiet som huvudmotståndare.

– De har ju lyckats modernisera någon form av fascism. Deras politik handlar i kärnan om att ställa olika grupper emot varandra. För mig är det självklart att brottslighet och kriminalitet ska bekämpas stenhårt oavsett vem som håller på med det. Det handlar inte om hudfärg eller ursprung. Lagen ska vara lika för alla.

– Att SD skulle gynna arbetare är barockt. Att de vill avskaffa möjligheten att utse skyddsombud visar att de inte begriper arbetsrätt.

Under intervjun nämner S-toppen flera begrepp han tycker borde lyftas mer av hans parti i debatten. Klassklyftor, blandekonomi och att S ska vara ett ”intresseparti för löntagare”.

När vänder det för S?

– Om vi ägnar vår kraft åt att hantera vardagens problematik men också att dra upp riktlinjerna om vad vi vill göra långsiktigt, och sätter ett antal konkreta mål, då tror jag det föds ett engagemang.

PODD Så djup är krisen i Socialdemokraterna

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med statsvetaren Jenny Madestam om problemen för Socialdemokraterna.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

ARTIKELN HANDLAR OM