Tvingas flytta – när turisterna kommer

avAnette Holmqvist

SAMHÄLLE

Snart måste en tredjedel av eleverna i Borgholms skolor bosätta sig i en vintersportort

1 av 17 | Foto: URBAN ANDERSSON
Eden och Ahmad åker hem till campingen.

BORGHOLM. De många campinganläggningarna på Öland har gjort att skolorna i Borgholm har svenskt rekord i att ta emot nyanlända elever.

Men när turistsäsongen drar i gång får barnen lämna ön – för att bosätta sig i någon av landets vintersportorter.

– En tredjedel av skolans elever kan få flytta i april-maj, säger utbildningschefen Lars Bylund.

Köpings skola i Borgholm: Av 180 elever är ungefär 70 nyanlända.

– Om alla Sveriges kommuner hade tagit samma ansvar som Borgholm, då skulle vi ha tagit emot 1,5 miljoner människor och 250 000 elever skulle ha varit i utbildning, säger Lars Bylund.

Längs den vackra bukten i byn Köpingsvik, fyra kilometer från centrala Borgholm på Öland, ligger campinganläggningarna uppradade som på ett pärlband. Här finns vita sandstränder, minigolfbanor och kiosker som varje sommar tar emot tusentals turister från när och fjärran.

Tillgången på stugor har gjort att Migrationsverket under många år placerat asylsökande och flyktingar här, under turismens lågsäsong.

Vintertid är det lugnt och stilla på norra Öland. Många restauranger ligger i dvala, bara ett hotell tar emot gäster.

Mitt i Köpingsvik ligger den lilla tegelskolan, Köpings skola, med elever i sexårsverksamhet samt låg- och mellanstadiet.

Majoriteten av barnen som är asylsökande och flyktingar kommer från Syrien och bor på närliggande campingar och stugbyar som Kapelludden och Lundegård.

Flyttar mitt i terminen

Att barnen får börja sin tid i Sverige på en camping på Öland innebär att många av dem måste flytta mitt i en termin, ofta i april eller maj.

När penningstarka turister vill in i stugorna får eleverna packa väskorna och hoppa på bussen mot vinterorter med motsatt säsong, som då fått lediga campingstugor. Några har fått veta att de ska flytta till Boden och Söderhamn. Andra talar om vinterorter som Åre och Piteå, men ingen vet riktigt säkert vart det bär av eller när flyttarna ska ske.

Utbildningschefen menar att det ställer speciella krav på hans kommun.

– Vi ser oss lite som porten in i integrationen. Vi är inte de som genomför den, vi är på något vis en genomfartsort, men vi gör allt vi kan för att förbereda ungarna så mycket som möjligt tills den verkliga integrationen börjar där de väl hamnar till sist.

Borgholm har just nu runt 250 nyanlända barn i skolsystemet, dessutom ett 60-tal i allmän förskola. I kommunen finns ungefär 800 skolelever totalt.

En tredjedel försvinner

Därmed har Borgholm tagit emot flest nyanlända barn i relation till antal elever som är folkbokförda i kommunen.

– När vi avetablerar i april-maj så betyder det att en tredjedel av eleverna försvinner, säger Bylund.

Detta har gjort att Borgholm har valt att placera de nyanlända eleverna i egna "asylklasser". Skolinspektionen har kritiserat kommunen eftersom det inte är förenligt med regelverket som säger att barnen ska placeras i en vanlig klass inom en månad och få sina kunskaper kartlagda snarast för att de ska placeras på rätt kunskapsnivå.

Tidigare bedrevs undervisning ute på campingarna, men då bara på halvtid och utan att någon lunch serverades. Även detta har kommunen fått kritik för och sedan dess rättat till.

Bristen på skollokaler har gjort att Borgholm har startat en rad nya klasser för flyktingbarnen. En bygdegård och en utrymd avdelning på ett servicehus finns bland det som i dag fungerar som skola. I Folkets hus i centrala Borgholm undervisas ensamkommande barn i högstadieålder.

Nya skolpaviljonger har beställts, men leveranstiden är 50 veckor eftersom alla landets kommuner nu slåss om extraytor.

På Köpings skola fanns dock lediga klassrum att tillgå och i en av skolans flyglar undervisas nu elever med modersmål som arabiska och tigrinja.

– Barnen startar i parallella klasser och övergår i vanlig klass när de är redo. Den utmaning vi har är att det kommer så många att det kan bli lika många nyanlända elever som barn i den ordinarie klassen. Då är det inte så lätt att få in dem i gemensamma grupper som vi skulle önska, säger rektorn Johanna Nilsson.

Osäker situation

Marie-Helen Ståhl, utbildningssamordnare för nyanlända elever i kommunen, berättar att situationen i Borgholm kräver ett stort mått av flexibilitet. Förberedelsetiden från Migrationsverket är ofta kort.

– Vi vet ju att om barnen bor på tillfälliga bostäder så kommer de att hamna på annat boende på Öland eller flytta härifrån. Då krävs det en flexibilitet när det kommer till lärare och lokaler. Men också för sånt som bussar för skolskjuts. Uppstår det problem så får vi lösa dem efter hand, säger hon.

Flera av de vuxna vi möter under besöket på Öland framhåller att integrationen inte fungerar optimalt eftersom Borgholm placerar nyanlända elever i egna klasser. Att det blir ett "vi och dom" där barnen sällan möts, eftersom de inte heller bor nära varandra.

Några riktar också kritik mot att kommunen i sin strävan efter flexibilitet bara anställer personal på korta kontrakt, vilket ger en osäker situation för såväl barn som lärare.

Samtidigt framhåller många det positiva i arbetet som görs på Öland. Privatpersoner och civilsamhället drar ett stort lass. Flera beskriver det som att öbor är vana att lösa saker tillsammans och att det finns en lång tradition av att hjälpa människor.

Marie-Helen Ståhl menar att utmaningen i att ta emot nyanlända för människor närmare varandra, vilket är bra för orten.

– Människor känner att de kan göra skillnad i den här katastrofen som man annars mest möter på tv.

Hon framhåller också att det även finns en ekonomisk aspekt i mottagandet, som gynnar alla.

”En stor möjlighet”

Campingägarna som tecknar kontrakt med Migrationsverket får hyra ut sina stugor även under lågsäsong, vilket gör att de vågar investera i sina anläggningar. Samtidigt får människor jobb på Öland och kan bo kvar. 

Utbildningschefen Lars Bylund sticker inte under stolen med att skolsystemet utmanas av att ta emot många nyanlända – på kort sikt. Men i det längre perspektivet menar han att det enbart är positivt.

– I en kommun som Borgholm, som har en av Sveriges äldsta befolkningar, är det en stor möjlighet att få in nya elever. En ny värld reser sig bakom detta och det är den vi får förhålla oss till, man får inte tappa det när man sitter mitt i striden i det dagliga.

ARTIKELN HANDLAR OM