Terrorforskarens varning: ”Hatiska budskap sprids på koranskolor”

SAMHÄLLE

SÄLEN. Grupper som sprider jihadistiska budskap möter i dag nästan inget motstånd i Sverige när de försöker nå unga med sitt våldsbejakande budskap.

Det slår terrorforskaren Magnus Ranstorp, som leder ett arbete kring islamistisk informationspåverkan, fast.

– I dag kan de verka helt ostört, säger han.

1 av 2

En av de frågorna som berörs på Folk och försvars rikskonferens i Sälen handlar om radikalisering och återvändande av svenskar som slagits för IS.

Sedan i höstas leder Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, ett arbete för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Det går ut på att beskriva hur hårdföra budskap från salafistiska jihadister, en ultrakonservativ och radikal form av islamism som bland andra Islamiska Staten (IS) och Al-Qaida står bakom, sprids till olika grupper i Sverige.

Enligt Ranstorp är området allt för outforskat.

– Vi tittar på hur de här miljöerna ser ut, vilka metoder man använder och hur det påverkar samhället. Det är väldigt marginella miljöer men det påverkar dock så mycket att 300 svenskar har åkt ned för att slåss för IS, säger han.

Arbetet mot terrorism, våldsbejakande extremism och terrorresor har de senaste åren tagit fart i Sverige. Men det förebyggande arbetet, som handlar om att idéerna inte ska få fäste, menar Ranstorp har varit för dåligt.

”Vill separera människors kontakt”

Den propaganda som riktas mot bland annat Sverige säger han handlar både om att rekrytera människor till extrema organisationer men även att cementera ett bokstavstroget budskap.

– Det sprids från grupper som vill begränsa framför allt kvinnors fri- och rättigheter. De främjar antidemokratiska och våldsbejakande budskap. Men de skapar också en påverkan på integrationen genom att de vill separera individers kontakt med majoritetssamhället, säger han.

Det har tidigare rapporterats om hur hatfulla budskap spridits i moskéer i Sverige. Men enligt Magnus Ranstorp finns det flera andra sätt som budskapen sprids. Bland annat via nätet men även koranskolor.

– Det finns exempel på koranskolor i Sverige som hålls på eftermiddagar och på helger. Där isoleras unga individer och det sprids väldigt hatiska budskap mot väst och antidemokratiska budskap. Det är viktigt att man är medveten om det och att man kan verka mot det från samhällets sida, säger han.

Förra året presenterade Säkerhetspolisen en ny rapport som visade på att det då fanns omkring 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, av dem var cirka 2 000 islamistiska extremister – en rejäl ökning på några år.

”Handlar om att öka medvetenhet”

Arbetet Ranstorp leder går ut på att karlägga hur de extrema budskapen sprids – så att de ska kunna motverkas.

– Då handlar det om att förstå miljöerna, det gör vi inte ännu. Det handlar om att skapa en medvetenhet om detta om hur problemet ser ut och vilka metoder som används.

Vad är risken om det här budskapen kan fortsätta att spridas?

– Det leder till ytterligare segregering och till att antidemokratiska och våldsbejakande budskap sprids som en norm i samhället. Det innebär att vi lämnar fältet fritt. I Sverige har inte varit speciellt hårda när det gäller åtgärder mot våldsbejakande extremism. Det har varit lätt att vara verksam här. Det är viktigt att förstå miljöerna men också att göra något åt det. Som det är i dag verkar de helt ostört, det finns inget motstånd.

Han säger att en väg framåt är att Säkerhetspolisen får mer hjälp i de här frågorna.

– Säpo kan inte hantera detta ensamma, vi måste hjälpa dem med att göra förebyggande insatser. Det handlar om ren brottsbekämpning men även insatser från andra myndigheter så att det blir svårt dra in ungdomar i detta. Det handlar om att skapa motpoler till det.

”Måste vara vaksamma”

Samtidigt menar Ranstorp att arbetet i Sverige måste ske på rätt sätt.

– Vi måste vara vaksamma med att inte spä på högerpopulismen när vi diskuterar de här frågorna. Högerextremister och populister kommer att ta varje tillfälle i akt att göra felaktiga bedömningar och sprida falska nyheter kring de här miljöerna.

MSB har sedan tidigare fått i uppdrag av regeringen att identifiera, möta och sprida kunskap om informationspåverkan i syfte att värna demokratin och samhällets säkerhet. Man fokuserar i dag i första hand på påverkan från främmande makt och islamistiska extremister.

Det projekt som Ranstorp leder, som är en del av det, ska vara klart 30 juni.

Vad är terrorism? 02:19
ARTIKELN HANDLAR OM