Löfvens budskap efter ryska aggressionen

SAMHÄLLE

VISBY/TOFTA. På grund av Rysslands aggressiva beteende rustas Gotland återigen upp militärt.

I dag besökte statsminister Stefan Löfven ön med ett tydligt budskap i bagaget.

– Vi vill skicka en signal till alla som har någon tanke på att angripa vårt territorium, att det kommer göra väldigt ont, säger han.

1 av 3 | Foto: Björn Lindahl

I sällskap av försvarsminister Peter Hultqvist (S) besökte statsministern under onsdagen Försvarsmaktens verksamheterGotland. Statsråden var på plats för att studera arbetet som nu pågår med att etablera militär närvaro på ön igen och man fick redogörelser från anställda inom flyget, marinen och armén.

Sedan Gotlands alla regementen lades ned i början och mitten av 2000-talet har den militära verksamheten på ön varit avvecklad eller i stort sett vilande.

Men i och med försvarsuppgörelsen 2015 slogs det fast att permanenta förband återigen skulle placeras på det strategiskt viktiga Gotland. Sedan förra hösten är tillfälliga förband också på plats, då man fattade ett beslut om att skynda på arbetet. Orsaken är det försämrade omvärldsläget och Rysslands aggressiva agerande.

”Vi vill skicka en signal”

Stefan Löfven anlände till Visbys militära flygplats, F17 G, i Försvarsmaktens radarspanings- och stridsledningsplan ”Asken”. Under dagen åkte han också med terrängfordonet RG32 ”Galten” samt stridsvagn 122.

De senaste åren har det svenska försvaret återigen börjat rustas upp och mer pengar har skjutits till i och med blocköverskridande uppgörelser mellan regeringen och flera borgerliga partier.

Löfven ville själv se hur den militära uppgraderingen på Gotland går, men var samtidigt tydlig med att besöket också handlade om att skicka en tydlig signal.

– Vi vill skicka en signal till alla som har någon tanke på att angripa vårt territorium, att det kommer göra väldigt ont. Vi är fast beslutna om att försvara svenskt territorium. I det ingår att försvara Gotland. Det är därför vi gör förstärkningen av vår försvarsförmåga.

Var det fel att avveckla regementena på Gotland i början av 2000-talet?

– De beslut som fattades då var mot bakgrund av den tiden. Muren hade fallit och man upplevde att det inte fanns ett lika stort behov. Men jag har nog alltid tyckt att Sverige generellt gick för långt i nedrustningen. För jag tror aldrig att vi kommer till en perfekt värld om än vi ska jobba för det. Men nu har vi den här tiden, vi ser behovet av att öka vår försvarsförmåga, vi tänker hålla i alliansfriheten, öka den egna försvarsförmågan, utöka samarbetet med andra länder.

– Det är det vi håller på med just nu.

Den senaste tiden har diskussionerna om att stärka försvaret varit än mer ihållande. Efter en ny uppgörelse under våren, inom samarbetet för försvarsgruppen, kom man överens om att 500 miljoner kronor extra skulle skjutas till redan under 2017.

”Behöver öka vår försvarsförmåga ytterligare”

Statsministern ville inte säga hur mycket han tycker att den militära förmågan på Gotland ska utökas.

– Det ska diskuteras i de samtal som försvarsministern ska leda. Dels har vi en bred försvarsuppgörelse med flera partier, sedan kommer vi att ha en försvarsberedning. De samtalen leder försvarsministern och ska så klart även ske med Försvarsmakten.

Men Stefan Löfven anser också att försvaret generellt behöver mer resurser.

– Som det ser ut nu behöver vi allmänt öka vår försvarsförmåga ytterligare.

Även försvarsminister Peter Hultqvist menade att besöket var av stor vikt.

– Det som vi gör på Gotland, och att vi lägger till extra pengar i vårbudgeten är en tydlig signal om att Sverige har en ambition att försvara ön. Vi inser Gotlands strategiska värde, att den som har kontrollen över ön också har kontrollen över sjö- och luftvägar i förhållande till Baltikum. Gotland är viktigt även för Finland och det svenska fastlandet.

När ni skyndade på etableringen här sa ni att det berodde på Rysslands agerande. Vilken signal vill ni skicka till dem?

– Vi har sett en försämring av säkerhetsläget över tid. Men vi har bedömt att det är viktigt att bygga den här verksamheten på Gotland, som en signal till andra länder och som en signal till våra samarbetsländer att vi är beredda att ta det här ansvaret. Det ska inte finnas något säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöområdet. Men det är naturligtvis också en signal till Ryssland.

Den permanenta 18:e stridsgruppen, som anländer till Gotland i sommar, ska när den är fulltalig bestå av drygt 300 personer.

ARTIKELN HANDLAR OM