Romson: ”Jag tror att vi lyckas – för att vi måste”

avAnette Holmqvist

"Skulle man misslyckas så kapitalt att man inte får till ett avtal nu så blir det väldigt svårt"

Foto: OLA AXMAN
Ungt engagemang. Åsa Romson på träff med en gymnasieklass i Botkyrka, Stockholm, för att prata miljöpolitik och över­gödning i Östersjön.

Det är nu eller aldrig – för klimatet.

I veckan samlas världens ledare för att ännu en gång försöka komma överens ett rättsligt bindande avtal som ska hålla jordens uppvärmning under två grader.

– Skulle man misslyckas så kapitalt att man inte får till ett avtal så blir det väldigt svårt. Jag tror att ingen i dag vet hur lång tid det skulle ta att reparera, säger miljöminister Åsa Romson (MP).

På måndag sparkar klimattoppmötet i Paris, Cop21, igång med pompa och ståt. 147 av världens ledare är anmälda och kommer att hålla tal på temat. Från Sverige deltar både statsminister Stefan Löfven (S) och kung Carl Gustaf vid ceremonin.

När stats- och regeringenscheferna har åkt hem tar ett annat jobb vid – själva förhandlingarna som sköts av tjänstemän och klimatansvariga från allehanda länder. Den svenska delegationen leds av Åsa Romson, klimat- och miljöminister samt språkrör för Miljöpartiet som anländer till Paris den femte december.

Nu eller aldrig

Aftonbladet träffar språkröret på St Botvidsgymnasiet i Botkyrka, Stockholm. Här har hon under en timmes tid grillats av engagerade tredjeklassare med frågor om problemen i Östersjön och hur världens ledare ska fixa klimatet. Åsa Romson ser ut att gilla deras engagemang.

Går jorden under om ni misslyckas i Paris?

– Det blir svårare och kraftigt försenat, de nödvändiga signalerna från världsledarna till alla som hanterar framtiden, då menar jag investerare, företag och andra med tekniska lösningar till lokalpolitiker, stadsbyggare och alla de som står och stampar och undrar om politikerna menar allvar med att vi ska minska utsläppen och klara klimathotet.

Hur viktigt är det för din egen del?

– Miljöpartiet har drivit klimatfrågor som viktigast i alla valrörelser. Som engagerad miljöpolitiker är det så klart enormt viktigt att se att vår högljudda politiska profilfråga också får ett genomslag med att man kan leverera tillbaka när vi sitter i regering.

Åsa Romson sticker inte under stolen med att det är "nu eller aldrig"-känsla över Paris-toppmötet.

– Skulle man misslyckas så kapitalt att man inte får till ett avtal nu så blir det väldigt svårt. Jag tror att ingen i dag vet hur lång tid det skulle ta att reparera det. Då skulle man nog få bygga vidare på andra modeller av mer regional karaktär. Världsledarna har samlats flera år nu och det är dessutom i år man har FN:s beslut om hållbarhetsmålen som egentligen är den rimliga ramen för det här, i ryggen.

Tidigare försök att komma överens, som i Köpenhamn 2009, har slutat med ett misslyckande.

Tror du att det går den här gången?

– Jag tror att vi lyckas med ett avtal. För att vi måste och för att det finns så pass mycket logik och goda exempel i världen på att det inte är omöjligt att jobba med klimatarbete oavsett om du är en utvecklad ekonomi eller i en ekonomi i utveckling. Vi har ett annat läge än vi hade i Köpenhamn. Mycket, mycket tydligare kunskap både om det stora hotet men också om de stora möjligheterna.

Vill ha tydliga ramar för klimatarbetet

De senaste åren har USA blivit mer klimatvänligt än förut och därmed närmat sig EU. Hur avgörande är det för möjligheter för ett avtal?

– Det är jätteviktigt, därför att det var ett stort misslyckande med Köpenhamn och Kyoto-avtalet att inte amerikanarna ställde upp på det. Det var ett misslyckande av klimatpolitiska skäl, därför att USA står för betydande klimatutsläpp. Men samtidigt är det också så att ett USA som satsar på förnybar energi och klimatsmarta lösningar kan sätta en standard på marknaden om att vara klimatsmart. Vi vet att de har ett innovativt näringsliv och många exportinriktade företag.

I USA finns dock fortfarande stora grupper som förnekar klimatproblemen. Även om gruppen anses minska.

Åsa Romson slår fast att det är ett problem som inte finns i Sverige, även om det även här finns grupper som är svåra att övertyga om behovet av omställning.

– Det är de som är väldigt vana vid att välstånd mäts i hur mycket bil vi åker. Stora delar av näringslivet vill ha tydlighet och långsiktiga spelregler och ser positivt på detta. Men så finns det andra delar som fortsätter "business as usual". I det globala näringslivet finns det profitörer på den här fossilekonomin. Det är ju inte oljebolagen som har drivit fram klimatförhandlingarna, säger hon.

När Åsa Romson tvingas välja en enda fråga som hon vill göra för klimatet så blir det ett ramverk för Sverige där klimatmålen samlas för långsiktighet och stabilitet.

– Det är ganska osexigt, men ett klimatpolitiskt ramverk skulle skapa stabilitet för Sverige. Människor måste veta inte bara vilka mål vi har utan också hur de ska genomföras och i viken takt det ska ske.

Maten, bilen och pengarna

Miljö- och klimatfrågorna brukar beskyllas för att vara tekniska och tråkiga. Hur förklarar du enklast varför de är viktiga?

– Det enklaste varför det är så viktigt är att allt vårt välstånd på jorden utgår ifrån att vi har en planet som fungerar. Som levererar mat, ren luft och rent vatten till oss varje dag. Slutar den att kunna leverera det till mänskligheten på ett fungerande sätt, då har vi försatt oss i en otroligt svår situation. En onödigt svår situation eftersom vi är mer intelligenta varelser än så.

Men det är inte bara lagar, regler och politiska initiativ som krävs för att ge klimatet en återställare. Människor kan också förändra sitt sätt att leva, för att minska påfrestningen på jordklotet, framhåller miljöministern.

– Det finns många olika sätt att bidra. Vissa tycker det är jättesvårt att ställa om hur mycket animaliskt kött vi äter medan andra tycker det är ganska lätt. Andra kanske tycker det är jätteenkelt att minska vardagsresandet till något mer fossilfritt, man kanske byter bränsle eller kan använda cykel och kollektivtrafik mera, medan andra har svårt för det. Det beror också på var man bor, säger Romson.

Och tillägger:

– Den gamla svenska devisen om bilen, biffen och bostaden är bra, men på senare år har man också lagt till börsen. Det innebär att man också kan se över sitt kapital, sina pensionsplaceringar till exempel. Ligger det i kolkraftverk? Ja, då är det kanske inte särskilt säkert nu för tiden när till och med Kina stänger ner och investerarna inte får tillbaka sina pengar.

Kungen och badkaren

Förr handlade du dina kläder i secondhand-butiker, gör du det fortfarande?

– När jag hinner, men jag har också vänner som hjälper mig ibland.

Är det svårare att vara miljövänlig i den aspekten nu, som minister?

– Ja, men visst är det det. Det tar mer tid att gå i secondhand och jag har mindre tid som minister.

Kungen tycker vi ska förbjuda alla badkar, håller du med honom?

– Jag har ingen kommentar till det, men det finns mycket energi och klimat att spara i hur vi lever, säger Romson och framhåller skrattande att det nog mest var ett skämt från Hans Majestäts sida.

Åsa Romson planerar dock att hålla fast vid en annan av sina käpphästar – att åka tåg. Resan till Paris är tänkt att gå på räls.

– Det är fortfarande min plan att åka tåg till Paris. Det tar egentligen alldeles för lång tid, över 24 timmar. Men jag vill visa att det finns många fler konkreta beslut som behöver tas för att göra det enkelt för människor att vara klimatsmart, säger hon.

– I framtiden ska det inte vara en stor uppoffring att åka mellan Stockholm och Paris, i princip utan fossila utsläpp som man gör med tåget. När jag tågluffade, som jag gjorde i slutet på 80-talet och början på 90-talet, så tog det kortare tid än det gör nu. Färre byten. Så ska det inte vara.

ARTIKELN HANDLAR OM