Efter Rysslands aggression – krishandelsavtal dammas av

1 av 3
SAMHÄLLE

Rysslands aggression leder till ökat militärt samarbete mellan Sverige och Norge.

Nu dammas ett krishandelsavtal från Kalla krigets dagar av.

Grannländerna ska se över hur transportvägar, livsmedelsförsörjning och underhåll av viktig infrastruktur ska fungera vid krig eller kris.

–  Det är en signal till omvärlden att vi är beredda att göra det här tillsammans och se hur vi kan utnyttja varandras hjälp och stöd, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

I mars 1986, under Kalla krigets dagar, tecknades ett krishandelsavtal mellan Sverige och Norge. Planen var bland annat att säkerställa att handeln av viktiga förnödenheter skulle fungera i händelse av internationella krislägen.

Dessutom berördes hur transporter, underhåll av viktig infrastruktur, läkemedelsförsörjning och sjukvården skulle kunna fungera om något av eller båda länderna drogs in i konflikt eller kris.
Avtalet gäller fortfarande men har sedan länge fallit i glömska.
Men nu, 32 år efter att det slöts, ska det dammas av.

Det hela är en del i att Sverige håller på att rusta sitt totalförsvar, vilket innebär att det återigen väckts liv i det insomnade civila försvaret. Hela samhället, inte bara Försvarsmakten, ska vara redo i händelse av krig eller kris. Om några månader skickas en ny version av den krigsförberedande foldern ”Om kriget kommer” till knappt 4,7 miljoner svenska hushåll.

Regeringen har motiverat arbetet med att säkerhetsläget i närområdet, och framför allt Rysslands agerande på Krim och i Georgien. Det har också gjort att det militära samarbetet med grannländerna intensifierats, bland annat med Norge. Sedan årsskiftet finns det återigen en svensk militärattaché i Oslo och en norsk i Stockholm. Länderna övar ihop och tjänstemän från landets regeringar möts varje halvår.

Krisavtal mellan Norge och Sverige dammas av

När försvarsminister Peter Hultqvist i veckan tog emot sin norska kollega, Frank Bakke-Jensen, stod det också klart att man gemensamt ska titta på det gamla krisavtalet. Idén kommer från Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, som tog upp det i sin rapport som kom strax före jul.

– Vi kommer att gemensamt titta på om det här avtalet är uppdaterat till dagens förhållanden och vad det skulle kunna innebära i en eventuellt förnyad eller reaktiverad form, säger Peter Hultqvist.
Att avtalet nu grävts fram ur arkiven menar han också är en signal till omvärlden.

Hultqvist vill dock inte bli för konkret i vad arbetet vad ett uppdaterat avtal skulle innebära i skarpt läge.

– Men att ha öppna transportvägar för att klara försörjningsfrågor är väldigt viktigt. Att ha sjukvård som fungerar är också oerhört väsentligt. Kan man då samverka på ett sådant område är det naturligtvis bra.

Även i Norge, där arbetet med att bygga upp totalförsvaret kommit länge än i Sverige, ser man ett värde i att knyta ännu närmare band.
Frank Bakke-Jensen nämner bland annat hur strategiskt viktig hamnen i Göteborg är för Norge, då mycket av landets import passerar.

– Den är så klart viktig i det här arbetet med totalförsvaret när vi tänker logistik. Vi har även försörjningslinjer till Nordnorge som går igenom Sverige, säger han.

”Grannland om atomvapen”

Den norska försvarsministern säger att man i hans hemland delar bilden av att säkerhetsläget i närområdet har förändrats de senaste åren och att det är det ryska agerandet som är huvudorsaken.

– Jag tror att uppfattningen kring Ryssland är densamma i Sverige och Norge. Vi har en gemensam förståelse för att det är en förändrad säkerhetssituation.

På flera områden säger han att Norge och Ryssland, som är grannländer, också har ett gott samarbete.

– Men vi är också medvetna om att Ryssland är ett grannland med atomvapen och stormaktsambitioner. Ryssland är inte något militärt hot direkt i detta nu mot Norge. Men det kan ske saker i världen som gör att det förändras, säger Bakke-Jensen.

Att länderna är med i olika unioner, Sverige i EU och Norge i Nato, tror inte ministrarna spelar in när samarbetet kring totalförsvaret fördjupas.
– Vi är två grannländer med likartade värderingar och en gemensam säkerhetspolitisk miljö. Det måste vara rimligt att vi kan hjälpa varandra i olika typer av kriser, säger Hultqvist.

Här är Sveriges åtta senaste försvarsministrar 00:27
ARTIKELN HANDLAR OM