”Humanismen har hamnat i väldigt hård motvind”

Avgående Gustav Fridolin i stor intervju om nya livet, namnbyte och humanism

avAnette Holmqvist

SAMHÄLLE

Gustav Fridolin säger att han är konservativ och helst vill behålla dagens namn, Miljöpartiet de gröna.

Andra vill hellre slopa Miljöpartiet – och få en nystart.

– I stället för att prata om vad vi borde heta borde vi bli bättre på att visa att vi är ett parti som står för rättvisa med både miljö och människa, säger Fridolin.

Framåt vill han fundera kring varför humanismen ifrågasätts i Sverige.

Miljöpartiet har en längre tid haft svårt att övertyga väljarna och därför svajat betänkligt i opinionen.

Inför helgens kongress i Örebro har flera medlemmar skrivit motioner och föreslagit att partiet borde slopa Miljöpartiet i namnet och i stället bara kalla sig De gröna – och samtidigt få en nystart.

Partiledningen är försiktigt positiv och föreslår att frågan utreds.

– De gröna är ett namn som stämmer mer med hela den internationella rörelsen och de internationella gröna partierna, säger Fridolin.

Men själv skulle han helst behålla det nuvarande namnet.

– Jag är sådär konservativ, jag gillar ju Miljöpartiet. Jag tycker att miljöfrågan är allt, både jorden vi delar men också den där inre miljön, hur vi faktiskt mår och hur människor har det.

I stället för att diskutera vad partiet borde heta tycker Fridolin att man ska fokusera på att visa vad man står för i fråga om människa och miljö.

1 av 3 | Foto: CAROLINA BYRMO
”Jag gillar namnet Miljöpartiet”, säger Gustav Fridolin.

Söker lärarjobb

Gustav Fridolin lämnar posten som språkrör vid kongressen. Han valdes 2011 och har sedan dess varit med om att ta MP in i regeringen för första gången och att själv vara utbildningsminister med ansvar för skolan.

– Det känns jättehäftigt att ha fått vara med och göra alla de saker som jag fått vara med och göra. Jag vill använda min tid här till att göra så mycket skillnad jag kan och det har jag fått göra och det är jag jättetacksam för.

I det nya liv som väntar ingår bland annat att jobba som lärare, när riksdagsuppdraget avslutas till hösten.

– Jag längtar efter att undervisa igen, jag trivs väldigt bra med att vara lärare. Jag är verkligen inte färdig med det.

Något nytt lärarjobb har den tidigare utbildningsministern dock inte fixat ännu, men han hoppas att någon kommer att vilja anställa honom.

Tror du att elever och lärare kommer att vilja ställa dig till svars för skolpolitiken?

– Det är väl klart, det kommer jag få leva med i hela mitt liv. Det är helt rimligt och det kan jag nog ta, säger han och skrattar.

Stolt över skolreform

När Fridolin nu ser slutet av sin tid i den politiska hetluften är det särskilt en sak han är stolt över.

– Att vi vänt nedskärningar i skolan till investeringar. Under mina år anställdes det nästan 20 000 till i skolan, när jag tog vid efter de borgerliga åren hade nästan 10 000 skurits bort. Det där spelar roll, det spelar roll för den tid eleverna får med sina lärare.

Särskilt stolt är Gustav Fridolin över de sex miljarder som under hans ledning viktes för skolsatsningar i kommunerna, mest till enheter med störst behov. Detta mot löfte från kommunerna om inte skära ner på skolan.

– Skolan har fått vara krockkudde i ekonomiska kriser så många gånger, men barn är väldigt dåliga krockkuddar. De sociala kostnaderna blir enorma i andra änden när unga inte kan ta makten över sina liv.

Att en del kommuner nu ändå ser ut att vara på väg att skära ned på skolans område, däribland hans barndoms Hässleholm, retar Fridolin. Han räknar med att kommunerna får Skolverket på sig.

– Antingen måste de backa från sina nedskärningar eller så utesluts de ur det statliga systemet och då blir det väldigt dyrt. Det är det maktmedel vi har i dag. Sedan ser jag ju framåt att vi behöver statlig finansiering av skolan. Jag tycker det är jättebra att vi i Januariavtalet säger att skolkommissionen ska fullföljas och att staten övertar finansieringsansvaret för grundskolan. Men också att vi tittar på en statlig skola.

Ifrågasatt humanism

När det kommer till vad Fridolin ångrar svarar han med en fundering.

– Det här har varit år då humanismen hamnat i väldigt hård motvind. Det jag kommer att fundera mycket på när jag får tiden är både vad jag kunde ha gjort mer och vad jag kan göra där jag står nu, för att vända den bilden.

Han menar att det är ”oerhört farligt i ett samhälle” när människor som ställer upp för andra är de som ifrågasätts.

– Vi ser det hela tiden nu. Människor som hjälper flyktingar eller tar ställning för jämställdhet och hur de blir utsatta för näthat och rena hot. Alla de människorna måste tvärt om få känna att de har samhällets fulla uppbackning.

 

• Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!


Det här är Gustav Fridolin

Namn: Per Gustav Edvard Fridolin
Ålder: 35
Yrke: Avgående språkrör för Miljöpartiet. Lämnade posten som utbildningsminister i januari 2019.
Bor: Sundbybergs kommun i Stockholm
Familj: Hustrun Jennie och två flickor, Charlie och Billie (tatueringarna C och B på underarmarna är en hyllning till döttrarna).
Inkomst: Riksdagsarvode på 66 900 kronor per månad.
Aktuell: Lämnar posten som språkrör (MP) vid kongressen 3–5 maj i Örebro. Valdes 21 maj 2011. Sitter kvar i riksdagen till i höst.

 
MP-kongressen

  • Kongressen hålls 3–5 maj i Örebro.

  • Vid kongressen samlas miljöpartister från hela landet bland annat för att utse nytt manligt språkrör efter Gustav Fridolin och ny partisekreterare efter Amanda Lind. Valen sker på lördagen.

  • Valberedningens förslag till nytt språkrör är Per Bolund, 47, finansmarknads- och bostadsminister. Som kvinnligt språkrör föreslås omval av Isabella Lövin, 56, miljö- och klimatminister samt vice statsminister. Till ny partisekreterare föreslås Emma Nohrén, 39, tidigare riksdagsledamot och nu vice ordförande i Lysekils kommunstyrelse.

ARTIKELN HANDLAR OM