EU:s kontring mot Turkiet: Enorma flyktingläger i Grekland

Splittrat parlament kan fälla uppgörelsen om visumfrihet

Foto: GUSTAF TRONARP
Gunnar Hökmark och Anna Maria Corazza Bildt.
SAMHÄLLE

STRASBOURG. EU-kommissionen vill slopa kravet på visum för turkar som reser in i EU.

Men den kontroversiella uppgörelsen kan komma att kollapsa – för att president Erdoğan vägrar förändra landets terrorlagar.

Nu uppges EU arbeta med att ta fram en alternativ plan: Gigantiska flyktingläger i den grekiska ö-världen.

Närmare tre miljoner.

Så många syriska flyktingar har Turkiet tagit emot. Det gör Turkiet till det land i världen som härbärgerar flest människor på flykt.

Flyktingströmmen gett Turkiet ett maktövertag gentemot EU. För EU-topparna är det nämligen mycket viktigt att flyktingarna inte tar sig vidare från Turkiet. Då riskerar flyktingkrisen i Europa att förvärras.

Detta utnyttjar Turkiet i förhandlingar med EU:s ledare. EU vill förmå Turkiet att göra mer för att stoppa människor för att genomföra den livsfarliga resan över Medelhavet. I utbyte har Turkiet bland annat krävt visumfrihet för turkar som vill resa till EU.

”Ni kan gå er väg”

EU-kommissionen har tagit fram en lista på 72 krav som Turkiet måste uppfylla för att det slopade visumkravet ska bli verklighet. Där finns bland annat en omskrivning av landets terrorlagar, som har beskyllts för att göra journalister och människorättsaktivister till måltavlor för polisen. President Recep Tayyip Erdoğan har dock vägrat att ändra lagarna.

Det innebär att överenskommelsen kan komma att gå om intet.

– EU säger ”ni måste ändra antiterror-lagen för att få visumfrihet. Ursäkta mig, men vi kommer att gå vår väg, och ni kan gå er väg, har Erdoğan sagt i ett tal.

Kan få 55 miljarder

Nu arbetar höga EU-tjänstemän med att ta fram en alternativ plan om Turkiet-uppgörelsen skulle falla. Den går ut på att etablera stora flyktingläger på de grekiska öarna. Det uppger höga diplomatkällor för tyska tidningen Bild och sajten politico.eu.

Enligt planen skulle färjetrafiken till det grekiska fastlandet stoppas, och flyktingar som får avslag på sina asylansökningar skulle omedelbart skickas tillbaka.

EU uppges också utreda möjligheten att rikta om de sex miljarder euro som Turkiet blivit lovade i stöd till Grekland.

Björk: ”Är skamligt”

EU-parlamentet måste ge sitt godkännande för att visumfriheten ska gå igenom.

Under onsdagen kommer parlamentet att hålla en extrainsatt plenumdebatt om Turkiet-uppgörelsen i Strasbourg. Och diskussionerna lär bli hårda. Parlamentet är mycket splittrat i frågan.

– Europas konfrontativa och avvisande attityd bidrar till att driva utvecklingen i Turkiet åt fel håll. Terrorlagen måste revideras, men det är en process. Det gäller att hitta en kompromiss utan att EU går till angrepp hela tiden, säger moderata ledamoten Anna Maria Corazza Bildt, som är medlem i den konservativa EPP-gruppen.

– Det handlar inte om Turkiets regering. Det handlar om tre miljoner flyktingar. Om överenskommelsen faller kan vi få se en ny flyktingström med mängder av drunkningar till följd, säger partikollegan Gunnar Hökmark.

De gröna i parlamentet är kritiska.

– Vi är normalt för visumlättnader och en öppnare värld, men i detta fall är de så tydligt kopplade till uppgörelsen med Turkiet. När Erdoğan säger att terrorlagarna inte kommer ändras anser vi inte att kraven är uppfyllda, säger Bodil Valero, parlamentariker för Miljöpartiet.

Vänsterpartiets Malin Björk, som ingår i den förenade vänstergruppen, avfärdar både överenskommelsen och dess mål.

– I grund och botten är det ett avtal för att hålla människor borta från Europa. Att man förhandlar med en auktoritär och farlig makthavare som Erdoğan för att uppnå det tycker jag är skamligt, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM