Hadzialic sågar Björklunds yrkesskola

Foto: JONAS ENG
Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.
SAMHÄLLE

Skriande brist på lärare, elever som skolkar och leker med datorer eller helt väljer bort utbildningarna.

Skolinspektionens oanmälda granskning av gymnasiets yrkesprogram visar en katastrofal situation i landets skolor.

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) lägger skulden på sin företrädare:

– Jan Björklunds nedmontering gjorde guld till sand, säger hon.

För en stund sedan släppte Skolinspektionen sin rapport om situationen på gymnasiets yrkesprogram i Sverige. De senaste åren har man sett ett minskande elevintresse för utbildningarna, trots att de ger goda chanser till jobb.

Totalt har lektioner på 47 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor granskats.

Brister i lärarstöd

Skolinspektionen har kommit fram till att eleverna har mycket dåligt stöd av lärare vid en fjärdedel av lektionerna och att eleverna därmed tvingas arbeta mycket på egen hand. Värst är det på vård- och omsorg samt el- och energiprogrammen.

Effekterna av lärarbristen speglar av sig på eleverna, konstaterar Skolinspektionen.

Ungdomarna vet inte vad de ska arbeta med, de har dålig studiero och bristande närvaro i skolan. Många använder dessutom sina datorer och mobiler till privata syften istället för skolarbete.

”Alarmerande rapport”

Aida Hadzialic är upprörd över resultatet av Skolinspektionens granskning.

– Rapporten är alarmerande och visar att Jan Björklund gjorde sand av guld. Det fokus på nedmontering av yrkesprogrammen som han höll på med, istället för att bygga upp dem, har tyvärr fått effekt, säger hon.

– Det vi nu dessvärre ser är dramatiskt färre elever som söker sig till programmen och att eleverna har bristande lärarstöd, vilket kan kopplas till att lärarna har fått 20 procent fler arbetsuppgifter som inte är relaterade till undervisningen.

Hadzialic framhåller att det allra största felet som Jan Björklund (L) gjorde som utbildningsminister var att peka ut yrkesprogrammen som ett alternativ för icke studiemotiverade och mindre studiebegåvade.

– Detta fullföljde han genom att ta bort högskolebehörigheten, det har visat sig vara helt förödande för programmen, eleverna vill inte att deras gymnasieval ska bli en återvändsgränd.

M har svängt

Enligt gymnasieministern är det nu viktigt att yrkesprogrammens attraktivitet återställs. Detta menar hon är påbörjat, genom arbetet för att återinföra högskolebehörighet samt satsning på fler och behöriga lärare.

– Vi jobbar tillsammans med lärarfacken för att konstatera vilken del av arbetsbördan och vilka uppgifter som vi kan ta bort, för att lärarna verkligen ska kunna fokusera på undervisningen. Lärarbördan ska minska, säger Hadzialic.

Att Moderaterna svängt i fråga om yrkesprogrammen ser ministern som mycket positivt.

– De har bytt fot och erkänt att det som gjordes med yrkesprogrammen förra mandatperioden blev fel. De är nu med på att högskolebehörigheten ska återinföras, men det vill Jan Björklund fortfarande inte.

Samtidigt framhåller Aida Hadzialic att samhällets attityd till yrkesprogrammen måste förändras.

– Vi behöver prata bra om yrkesutbildningarna. Säga att de är för jobbsugna, de som vill bygga upp framtidens näringsliv och välfärd, att svensk yrkesskicklighet är i världsklass. Det här är något för hela samhället och de här eleverna att vara stolta över.

Kan saknas 100 000 utbildade

Hadzialic menar också att de brister som Skolinspektionen konstaterar hos yrkesprogrammen kan få allvarliga konsekvenser för samhället framåt.

– Det kommer att innebära en kris för den svenska kompetensförsörjningen. Yrkesprogrammen är basen för många, väldigt viktiga näringar som industrin, vården, omsorgen, byggbranschen och restaurangnäringen.

– Vi vet att det 2025 riskerar att saknas över 100 000 yrkesutbildade, det får effekt på hela ekonomin om vi inte gör något åt det.

ARTIKELN HANDLAR OM