Aktien rasar – men lönerna till Ericssons toppchefer ökar

1 av 5
SAMHÄLLE

Ericsson har de senaste åren gått uselt på börsen.

Samtidigt har Ericssons ledning trots raset för aktien blivit belönad med ett miljardregn.

Enligt en granskning som SvD gjorde i våras, kunde förre vd:n Hans Vestberg lyfta en kontantbonus på drygt 16 miljoner kronor för 2015.

– Vi är ett globalt företag. Ska vi attrahera kompetens måste vi titta på hur löneutvecklingen ser ut inom vårt område, säger Jan Frykhammar, vd för Ericsson.

I dag kom beskedet att Ericsson varslar 3 000 anställda – vilket innebär att var femte anställd får lämna företaget.

Samtidigt som företaget under lång tid gått knackigt och aktien gått kräftgång, har lönerna för Ericssons högsta chefer ökat och är betydligt högre än i flera andra stora börsbolag.

Det visar en granskning som SvD Näringsliv gjorde före sommaren.

Ericssons högsta ledning har sedan 2010 kostat aktieägarna 1,3 miljarder kronor. Av detta har 265 miljoner gått till den tidigare vd:n Hans Vestberg.

Bonus: 16 miljoner

Kritiken var särskilt hård mot att Hans Vestberg lyfte en kontantbonus på 16 miljoner kronor för 2015, trots att kriterierna för bonusen var oklara.

Men den kritiken tillbakavisas av Ericssons ställföreträdande vd, Jan Frykhammar.

– För det första har vi redogjort för de kompensationsprinciper som gäller för verkställande ledningen. Ericsson är ett globalt företag som verkar inom en industri där IT och telekom håller på att gå ihop. Ska vi attrahera kompetens så måste vi titta på hur löneutveckling ser ut inom det här området. Mer än så tänker jag inte kommentera det här, säger Jan Frykhammar till Aftonbladet.

Ersättningen ökade

Förre vd:n Hans Vestberg tillträdde i januari 2010. Sedan dess har aktieägarna kunnat se Stockholmsbörsens index stiga med ungefär 60 procent, samtidigt som Ericssonaktien tvärtom tappat i värde.

Under samma tid ökade dock ersättningen till Ericssons högsta ledning – där Jan Frykhammar ingår – med 100 miljoner. En ökning på 55 procent, enligt SvD.

För Hans Vestberg själv var löneutvecklingen gynnsam. Hans totala ersättningspaket kostade aktieägarna 61 miljoner kronor 2015, en ökning med 80 procent sedan 2010.

Hans Vestberg fick också hård kritik för att han i april tog på sig prestigeuppdraget att leda Sveriges olympiska kommitté (SOK) – detta samtidigt som Ericssons resultat var usla och aktien rasade.

– Att han tar uppdraget är ett hån mot alla aktieägare och bolagets över 100 000 anställda, sa Simon Blecher, förvaltare på Carnegie Fonder, till Dagens Industri tidigare i våras.

I över 100 år har Ericsson varit en viktig del av svensk export. Men koncernen blir mindre och mindre svensk – när man skär ner är det främst jobben i Sverige som tar stryk.

1876 grundades telefontillverkarföretaget L.M. Ericsson & co.

Företaget etablerar sig tidigt i bland annat Ryssland och Mexiko.

Andra halvan av 1900-talet blev en guldålder för Ericsson, när världens telenät skulle byggas ut. Axe-systemet blev en internationell succé.

Foto: Foto: Sara Ringström
Mobilen GA 628 från 1997 blev en storsäljare.

På 1990-talet slog mobiltelefonin igenom stort – och gav Ericsson en superställning i världen. 1990–2000 ökade antalet anställda med 50%. I Sverige hade man år 2000 fortfarande över 42 000 anställda.

I början av 2000-talet hårdnade konkurrensen på mobilmarknaden – och IT-bubblan sprack. På fyra år gjorde Ericsson sig av med mer än varannan anställd. Mobiltelefonitillverkningen slogs samman med Sony.

Från 2005 växte återigen Ericsson i världen. De anställda blev fler – men inte i Sverige. Här bantades tvärtom verksamheten ytterligare, och jobben blev allt färre.

2005–2016 fortsätter företaget att dra ner i Sverige. Några av alla varsel:

2009: I januari varslas runt 1 000 anställda i Stockholm, Hudiksvall, Karlskrona varslas. I december läggs verksamheten i Gävle ner, och ytterligare 1 000 varslas.

2012: 1 550 jobb försvinner i Stockholm, Göteborg, Borås, Karlskrona, Kumla, Linköping, Luleå, Lundoch Malmö.

Mars 2015: 2 200 anställda i Stockholm, Katrineholm, Borås, Kumla, Göteborg, Linköping och Karlskrona varslas.

Oktober 2016: 3 000 tjänster i Sverige försvinner – Kumla och Borås drabbas hårt.