Rektorn: Värsta jag gjort i mitt yrkesliv

Foto: Erik G Svensson / Scanpix
Arkivbild.
SAMHÄLLE

Vissa lärare får 3 500 kr mer i månaden – andra får inget alls.

Lärarelönelyftet skulle lyfta skolorna.

I stället har sammanhållningen på många skolor splittrats.

– Nu har vi dåligt klimat i teamen med lärare som kommer rödgråtna till jobbet, säger en rektor på en skola i Sydsverige.

Lärarlönelyftet är avsett för "särskilt kvalificerade" lärare som får i storleksordningen mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månaden, satt efter fyra olika kriterier.

Men att vissa fått ett kraftigt lönelyft samtidigt som andra blivit helt utan, har slagit sönder sammanhållningen på många skolor.

– Vi jobbar mycket med att det ska vara effektiva lärarteam, att de ska fungera bra tillsammans. Att splittra laget i ett gäng som får ett ganska stort lönelyft och ett gäng som inte får det – det främjar inte samarbete. Tvärtom, säger en rektor på en skola i Sydsverige.

Hon menar de som får ta smällen är eleverna.

– Det är en reform som gör det sämre för eleverna. Det finns ingenting i det här som gör att det blir bättre måluppfyllelse för dem, tvärtom.

”Den värsta dagen”

Rektorn berättar för Aftonbladet att dagen då hon gav lärarna beskedet var "den värsta dagen i mitt yrkesliv".

– Det var hemskt. Vi skulle behöva en offentlig ursäkt.

Hon menar att många lärare gör ett väldigt bra jobb, även om de inte uppfyller kriterierna – och att dessa nu riskerar att tappa motivationen.

– De kan vara duktiga lärare som har massor av energi i klassrummen, men som kanske inte har kompletterande utbildning på högre nivå. De är just nu allt annat än motiverande. Och då är vi mitt i en lärarkris.

– Nu har vi sagt att: "Tyvärr, du var inte en av dem". Vad gör det här med sammanhållningen på en skola?

Uppdelade i lag

Hon menar att rektorerna själva skulle fått förtroendet att dela ut pengarna, och att ingen medarbetare skulle blivit helt utan. Detta för att undvika känslan av att bli uppdelade i två lag.

– Det finns ingen jag pratat med som tycker det här är bra. Vi mår jättedåligt allihop. Det gör inte vår arbetssituation bättre. Vi har det supertufft. Vi är redan i en situation där vi inte hittar lärare. Att lägga det här på oss har varit gräsligt.

Turbulensen kring lärarlönelyftet har fått den ansvariga ministern att kalla till möte med fack och arbetsgivare nästa vecka.

– Det kan vara så att vi varit för otydliga om syftet med läraralönelyftet, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning till TT.

FAKTA

Regler för lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet ska gå till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Lärare och förskollärare ska ha yrkeslegitimation.

Huvudmannen (kommunen eller friskolehuvudmannen) söker medel hos Skolverket och bestämmer vilka lärare som ska ingå i lönelyftet.

Läraren ska ha uppfyllt ett eller flera av dessa kriterier för att komma ifråga:

Tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen.

Med stöd av formell utbildning på avancerad nivå (utöver grundexamen) ha förbättrat undervisningen.

Tagit särskilt ansvar för att stödja studenter eller nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen.

Tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Statsbidraget får inte användas vid nyanställning.

Lärare inom vuxenutbildningen får inte del av lärarlönelyftet. Inte heller personal på förskolor vars huvudmän enbart driver förskola.

Källa: Förordning 2016:100 och Skolverket (TT)