Glädjebeskedet: Svenska elever höjer resultat i alla ämnen

Ny Pisa-undersökning presenterad

1 av 3
SAMHÄLLE

Efter flera år av fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättras, visar den nya Pisa-undersökningen.

Samtidigt växer klyftorna mellan elever från sociekonomiskt starka respektive svaga hem.

– För 15 år sedan hade Sverige ett skolsystem som var ett av de mest likvärdiga i OECD. Nu är vi på en genomsnittsnivå, säger rapportförfattaren Anders Auer.

Skolverket meddelade i dag det glädjande beskedet att svenska elever höjer sina resultat i alla ämnen i Pisa-undersökningen.

– Vi har inget färdigt svar på vad förbättringarna beror på. Det blir en uppgift för oss och forskarsamhället att analysera. Samtidigt vet vi vad som bidrar till en bra skola. Det handlar om att utveckla undervisningen, få fler att bli lärare och ge rätt förutsättningar. Vi har fortfarande en bit kvar till toppresultaten i PISA-studien som gjordes år 2000, säger generaldirektören Mikael Halápi på Skolverket.

Den största upphämtningen har gjorts i läsförståelse, från 483 till 500, där svenska elever nu presterar på en nivå över OECD-genomsnittet. Framförallt är det lågpresterande elever som höjt sig i läsning.

I matematik har både låg- och högpresterande elever blivit bättre vilket gör att Sverige ökar från 478 till 494 och därmed är på nivå med OECD-snittet. I naturvetenskap har endast högpresterande förbättrats och Sverige går från 485 till 493.

Större gap

Men allt är inte positivt i rapporten. Baserat på resultaten i naturvetenskap märks ett ökat gap mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem. Rapportförfattaren Anders Auer säger att jämfört med undersökningen 2006 har Sverige försämrats när det kommer till likvärdighet.

– Fem av indikatorerna visar på en försämring. Inte någon av indikatorerna visar på en förbättring.

– För 15 år sedan hade Sverige ett skolsystem som var ett av de mest likvärdiga i OECD. Nu är vi på en genomsnittsnivå.

Mikael Halápi säger att försämringen i likvärdighet märktes redan 2009.

– Förklaringen till det svarar inte Pisa på. Men vi kommer gå vidare med djupare studier på detta.

Anders Auer säger också att elever i Sverige med inhemsk bakgrund presterar bättre än elever med utländsk bakgrund.

– De skillnaderna är högre i Sverige än i OECD, säger han.

Däremot har inte den ökade invandringen lett till någon stor generell försämring.

– Den ökande andelen elever med utländsk bakgrund har lett till en liten negativ effekt på resultatet, men samtidigt har den här gruppens resultatutveckling jämförelsevis varit bättre än elever med inhemsk bakgrund.

De elever som kom under höstens flyktingsituation har däremot inte deltagit i undersökningen. Elever som svarar på Pisa-undersökningen måste ha gått i skolan i det undersökta landets system i minst ett år, vilket gäller i samtliga undersökta länder.

Förra resultatet en chock

För tre år sedan slog resultatet av Pisa-undersökningen ned som en bomb i Sverige. Inget annat OECD-lands elever hade rasat så kraftigt i kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse. Sedan dess har alla politiska partier lyft en rad förslag till förbättringar på skolans område.

Totalt har 5 500 svenska elever, de flesta i nionde klass, deltagit i den stora internationella kunskapsmätningen som omfattar 536 000 15-åringar från totalt 72 länder.

Undersökningen gjordes under våren 2015.

I den nyligen presenterade Timss-mätningen kunde ett trendbrott skönjas där tre av fyra resultat för fjärde- och åttondeklassare i år hade förbättrats.

– En arbetsseger för Sveriges lärare, rektorer och elever. Det ligger hårt arbete bakom varje poäng, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) när Timss-resultatet offentliggjordes i förra veckan.

Missa inga nyheter om politik – följ Aftonbladets samhällsredaktion på Facebook!