Fler unga kvinnor lider av borderline

NYHETER

Borderline ökar i Sverige, ­särskilt bland yngre kvinnor.

Självmord är 50 gånger ­vanligare bland dem med ­borderline/IPS än i hela befolkningen.

Cirka en procent – 90 000 svenskar – uppskattas lida av borderline/IPS, emotionell instabil personlighetsstörning. På sex år har antalet kvinnor 18–34 år med diagnosen fördubblats. Var femte kvinna i den åldern som dog i självmord 2010 hade tidigare vårdats inom psykiatrin för IPS.

Försöker hantera känslor

Personer med IPS är impulsiva, ­intensiva och emotionellt instabila. De har svårt att reglera ­sina känslor, är känslomässigt sår­bara, får lätt stark ångest och kraftiga humörsvängningar och har ofta en negativ självbild.

Självskadebeteende är mycket vanligt och ett försök att ­reglera outhärdliga känslor. Samsjukligheten är stor med depression, ångestsjukdomar, ätstörningar och missbruk.

”Väldigt effektiv”

Det finns dock hjälp att få.

DBT – dialektisk beteende­terapi – är en vetenskapligt utvärderad behandlingsmetod mot IPS som använts i Sverige sedan 2000-talet.

– Metoden är väldigt effektiv för många, men inte för alla. Även mycket svåra fall har ­blivit hjälpta och uppfyller efter ­behandling inte längre kriterierna för diagnosen, säger Maria Wiklander, psykolog och ­forskare vid Karolinska Institutet.

Patienterna får de lära sig att identifiera och uttrycka sina känslor, kontrollera negativa känslor och destruktiva beteenden, stå ut i kris och motstå självskadebeteende.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till [email protected]

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP

ARTIKELN HANDLAR OM